Kjell Å Modéer historie-/rättskultur-forskningeni USA. Kulturbegreppet definierades av Friedman »allmän kunskap omoch attityder och beteendemönster i förhållande till rättssystemet». Mot denna allmänna och vaga definition har under senare år en allt tydligare reaktion uppstått. Kritiken har artikulerats både i USA^- och i Europa.Det sociologiska »utanför»-perspektivet på rättskultur och rättsvetenskap framstår i dagens rättsvetenskapliga diskurs som allt mer marginellt för de praktiskt orienterade juristerna. Under de senaste tio åren har emellertid den vetenskapliga diskursen ombegreppen identitet och kultur varit intensiv både i Europa och i USA. I Europa har detta sin förklaring både i framväxten av självständiga stater i Central- och Östeuropa efter murens fall och i den Europeiska Unionens expansion, dess federalistiska strävanden och samtidigt dess kulturella mångfald (understödda av Maastricht- och Amsterdamsavtalens kulturparagrafer). I USA har civil figurs-rörelsen skapat en etnisk medvetenhet, som resulterat i en identifiering och kulturanalys av minoriteternas rättsställning och därmed av en multikulturell samhällssyn. För juristerna har dessa identitets- och kulturfrågor fått särskild relevans. De professionella juristkulturerna, deras mentaliteter, attityder, etik och förhållningssätt blir allt viktigare att klargöra, när dessa elitgrupper ska placeras in i ett demokratiskt samhällsmönster. Vad skiljer en rättskultur från en politisk kultur? Redan denna fundamentala fråga ger diffusa svar, när juristerna i det gamla Sovjetunionens förutvarande satellitstater kommer på tal. Också i västeuropeiska länder — oavsett omderas författningsprinciper utgår från Montesquieu eller Rousseau — har juristernas — och främst domarnas - författningsskydd lyfts fram i debatten. Juristernas uppgifter har konstitutionaliserats^^ och judikialiserats.^^ Domarkulturen hos efterkrigstidens svenska domarkår har exempelvis starkt påverkats av den starka statens lagstiftningsapparat (både i lagstiftningsarbetet och i tillämpningen).Domarkulturenvar både homogen och starkt nationellt Jfr Laurence Af. Friedman, The Concept of Legal Culture: AReply, I: DavidNelken (red.), Comparative Legal Cultures, Aldershot: Dartmouth 1997, 33—40. Michael Grossherg, Legal History and Social Science: Friedman’s History of American Law, the Second Time Around, Law&Social Inquiry (13) 1988, 359 ff. Roger Cotterrell, The Concept of Legal Culture. I: David Nelken (red.). Comparing Legal Cultures, Aldershot: Dartmouth 1997, 13 ff. Richard Kluger, Simple Justice: The History of Brown v. Board of Education and Black America’s Struggle for Equality, NewYork: Vintage Books 1977. Niclas Berggren, Nils Karlson, Joakim Nergelius (red.). Why Constitutions Matter, Stockholm: City University Press 2000. C. Neal Tate & Torbjörn Vallinder, The Global Expansion of Judicial Power, New York: NewYork University Press (1995). Kjell A Modéer, Den svenska domarkulturen - europeiska och nationella förebilder. Lund: Corpus luris förlag 1994. 42 31
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=