Kjell Å Modéer 40 6. Från världen i Sverige till Sverige i världen Samtidigt som den rättsliga modernismen i Sverige upplevde en högkonjunktur under senare delen av 1970-talet kunde rättshistorien markera ett påtagligt lågvattenmärke. Sedan dess har det runnit mycket vatten under broarna. Detta är inte platsen att beskriva eller bedöma den nuvarande rättshistorikergenerationens insatser. Låt mig bara konstatera, att ämnet i dag är betydligt fastare förankrat i de juridiska fakulteterna än det var för två decennier sedan. En viktig förändring, somvarit till ämnets fromma, är dess ändrade placering i juristutbildningen. Från att traditionellt ha varit placerat som ett encyklopcdiskt introduktionsämne i början av utbildningen har det under 1990-talet utvecklats till ett fördjupningsämne i slutet av utbildningens obligatoriska del. I stället för att ge en historisk institutorienterad introduktion till de positivrättsliga ämnena ger ämnet i dag en historisk dimension till de under sex terminer förvärvade juridiska kunskaperna. Det medför att ämnets vetenskapliga profil kan förstärkas, vilket också bidragit till att rättshistorieämnet fått lite olika accent på de tre fakulteterna, beroende på forskarnas skilda intresseinriktningar. Mina kolleger Claes Peterson och Rolf Nygren har i de följande artiklarna givit sin syn på ämnet. Jag begränsar mig här till att beskriva min. 7. Rättshistoria och rättskultur Under de senaste åtta-tio åren har mina forskningsintressen i ämnet rättshistoria alltmer kommit att inrymmas under en vidare beteckning, somkan benämnas rättskultur. Jag ska därför i den följande delen av min artikel försöka (1) definiera termen rättskultur, (2) se på den rättskulturella forskningens betydelse som teoriämne inom juridisk fakultet och (3) avslutningsvis reflektera kring vad denna forskningsinsats kan bidraga till beträffande Olinska stiftelsens ändamål.-^ Rättshistoriens förändrade vetenskapliga position och framtida arbetsuppgifter beror enligt mitt förmenande på att vårt ämne i en yrkesutbildning bör identifieras som »rättskultur». Den svenska rättskulturen präglades under efterkrigstiden och framtill slutet der. I den moderna starka statens rättskultur under efterkrigstiden gick det allmännas bästa före den enskilde medborgarens, kollektiva intressen hade prioritet framfor individuella rättigheter. Rättskulturen präglades i konstitutionellt avseende av folksuveränitet, juristerna blev samhällsingenjörcr, rättspositivism och rättsrealismvar förhärskandc paradigm. Det senaste decenniet har en påtaglig förändring ägt rum. Grundlagsskydd för enskild äganderätt, identifieJfr även Kjell A Modéer, Vad är rättskultur? Om vår tids juridiska skolstrid vid juridisk fakultet. I: Lais M. Andersson m.fl. (red.). Rätten: En festskrift till Bengt Ankarloti, Lund 2000, 384 ff. av 1980-talet i hög grad av nationella förebil-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=