Johan Hirschfeldt a) Fråga: Får i något fall högre ränta tagas än 6 för 100. Och månne det skulle skada ett samhälle ompenningar i allmänhet behandlades somen handelsvara? I svaret anges två situationer där högre ränta är tillåten. Därefter kommer reflexionen: »Att ett samhälle skulle lida skada ompenningar behandlades såsom en handelsvara håller jag för troligt; ty vore penningehandel tillåten och var och (en) feck tillstånd att utföra dem, så skulle brist därav inomstaten uppkomma och därigenom skulle fattigdomtillskyndas somstaten på det högsta bör avböja. Jag håller alltså före det penninghandel sålunda betraktad kan anses såsom skadande för ett samhälle.» b) Fråga: Huru vitt kan, efter begreppet omnaturlig frihet såsom rättesnöre för den borgerliga, det gillas, att borgerliga inrättningar inskränka fria bruket av människans krafter? Svar: Genomden borgerliga samhällsinrättningen är människan i sin naturliga frihet så vida inskränkt, att hon med sina krafters bruk ej får överstiga den gräns, lagarna för henne utstakat. Härigenomförekommas de tygellösa utbrott, varuti en i naturtillståndet levande människa utan fruktan för straff lätteligen råkar. Det borgerliga tillståndet har för ändamål att kuva människans oloviga begär och göra henne dvgdigare och bättre. Det fria bruket av krafter och verksamhet, som är ledande till ett gott ändamål, hindras följaktligen ej, eller inskränkas genomden borgerliga samhällsinrättningen. Det finns människor, spridda i ödemarker, utan upplvsning, utan samhällsförfattning och lagar, som tillbringa sitt liv, likt rovdjuren, och nedsöla sig i laster och brott. Ostraffat få dessa förolämpa sina likar, vilka åter hämnas den oförrätt de lidit. Hur beklagligt är ej ett sådant laglöshetens tillstånd. Huru lycklige må vi ej däremot anse oss som, levande bland ett upplyst folk och under borgerliga lagar, få njuta lugnet och trvggheten!» Så här skrev alltså unga förhoppningsfulla män i början på förra seklet. Det idealistiska eller känslosamma språket kan anas också i den tidens c^ffentliga svenska som ju når en höjdpunkt i Lagkommitténs betänkanden. 18 B Ibl: 273. Registraturet för andra halvåret 1881. Det är en samling av utgående skrivelser exklusive domar. Bandet är fullt av vardagliga administrativa skrivelser, förordnanden, tjänstledighetsbeslut etc. En hel del av handlingarna består av tryckta eller stencilerade blanketter. I den 1500-sidiga volymen finns egentligen bara några få skrivelser värda att stanna inför. Det är faktiskt för\'ånande att här bara finns ett enda egentligt remissvar i lagstiftningsfrågor. Hovrätten hade fått en remiss från Kungl. Maj:t med förslag till ändringar i regieringen av krigsdomstolarna och rättegången där. Frågan var bl.a. ombrott av officerare i fredstid skulle överflyttas till civila domstolar. Den frågan ansåg sig hovrätten kunna förbigå »och inskränka sitt vttrande därtill huruvida de mål och ärenden som nu av Krigshovrätten handläggas må kunna av Svea hovrätt övertagas, eller om härutinnan eller eljest angående sättet för förändringens genomförande någon anledning till erinran må förekomma. Härvid kan ej förnekas, att nyssnämnda mål och ärenden vid jämförelse med dem, som redan nu av Svea hovrätt handläggas, synas till antalet vara ganska ringa. De kunna dock stundomvara av särdeles invecklad och grannlaga beskaffenhet samt påkalla för bedömandet ett omsorgsfullt och tidsödande, för hovrättens ledamöter hittills främmande studium av en mängd vidlyftiga tjänstgöringsreglementen för olika vapen samt andra speciella författningar rörande militära ämnen. - Med avseenden härå och då hovrättens arbetskrafter under de senare åren till följd huvudsakligen av de väd-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=