RS 22

Olinska stiftelsen jubilerar Hälsningsanförande Av Magnus Sk^berg Stiftelseurkunden för stiftelsen Insitutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin är dagtecknad den 19 november 1947, alltså idag för 50 år sedan. Idag för 125 år sedan föddes Gustav Olin, alltså den 19 november 1872. Det seminarium kring temat Rättshistoria i förändring, som nu inleds och till vilket jag hälsar Er alla varmt välkomna, är att se som en hyllning till minnet av makarna Olin och som ett uttryck för stor tacksamhet för deras insatser till gagn för den rättshistoriska forskningen. Styrelsens ledamöter har idag lagt ned en krans vid makarna Olins grav på Norra Kyrkogården här i Stockholm. Enligt den inledande paragrafen i stiftelscurkunden skall stiftelsen »hava till ändamål att främja svensk rättshistorisk forskning». I en efterföljande, närmare ändamålsbeskrivning sägs att till verksamhetsområdet skall höra »bearbetning av den svenska offentliga och privata rättens historia, den svenska rättsvetenskapens historia samt rättslivets kulturhistoria». En uppgift för stiftelsen är också »utgivande av rättskällor». Stiftelsen ger även ut två särskilda skriftserier, Rättshistoriskt bibliotek och Rättshistoriska studier. Under de gångna åren har stiftelsens styrelse i enlighet med stiftarnas intentioner lämnat bidrag till stora och komplexa forskningsprojekt, tilldelat enskilda forskare forskningsanslag och understött doktorander med stipendier för rättshistoriska specilaundersökningar. Genom denna verkamhet har Olinska stiftelsen blivit i tillfälle att göra betydande insatser för främjande och utveckling av den rättshistoriska forskningen. I många fall har säkerligen stödet från stiftelsen varit av avgörande betydelse för att ett visst projekt eller en viss forskningsinsats verkligen har kunnat genomföras. Det är påfallande vilken vid ramstiftarna har lämnat för stiftelsens verksamhet. Detta har gjort det möjligt för stiftelsen att inte bara lämna direkt stöd till viss forskning utan att också anordna eller på annat sätt engagera sig i symposier eller seminarier och andra projekt på skiftande områden, både i tidsmässiga och ämnesmässiga hänseenden. Bland avhandlingsämnen från senare år av det mera klassiska snittet - i allt fall framstår det somså för den somläste rättshistoria på 1940-talet — kan nämnas »Skälighetsbegreppet i svensk civilrätt: ur

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=