Per OleTräskman 102 tydande bidrag till vår förståelse av sambandet mellan brottslighetsnivån och straffnivån. Det är en viktig kriminalpolitisk insikt att förstå att det inte finns något omedelbart samband mellan påföljdernas stränghet och brottsutvecklingen. Stränga straff leder inte till en minskad brottslighet, och en sänkning av sanktionssträngheten leder därför inte heller till en ökad brottslighet. Det finns t.ex. inte någon beaktansvärd möjlighet att minska antalet våldsbrott i ett samhälle genomatt ta i bruk strängare straff. Ett särskilt intresse i detta sammanhang har den rättshistoriska forskning som gäller dödsstraff.^^ Detta gäller inte bara sådana frågor som är specifika just för dödsstraffet, utan för straff i allmänhet. Dödsstraffet är det mest extrema straffet som finns och denna extremitet förstärker sådana egenskaper somalla straff har. Forskning somgäller konsekvenserna av att använda straff som ett medel för gärningskontroll eller andra egenskaper som straff och bestraffning har berikas av att se pä den forskning somgäller dödsstraffet och debatten omdödsstraffets berättigande. Den rättshistoriska forskningen kan också visa pä skevheter dä det gäller straffbudens tillämpning i praktiken. Undersökningar som behandlar frågan om i vilket omfång och när de tidigare straffbestämmelserna om lönskaläge, enfaldigt hor eller homosexuell »otukt» mellan vuxna verkligen användes i praktiken, visar pä en skrämmande godtycklighet. Bestämmelserna omlönskaläge och enfaldigt hor tillämpades ju framför allt i situationer dä den ogifta kvinnan blivit gravid, och »naturen» sä att säga stod för ett fullt bevis för att hon hade begått ett brott. Brottets manliga medverkande undgick däremot ansvar.Också bestämmelserna omhomosexuellt umgänge användes sporadiskt och mycket villkorligt, närmast i situationer dä den anklagade av andra orsaker blivit ett törne i en annan människas öga. Rättstillämpningen utmärktes därför av tillfälligheter, ojämlikhet och orättvisa.i"! 170; Ylikangas, Heikki: Ätten och våldet. Våldsbrott i Norden vid övergången till nya tiden. Historisk Tidskrift för Finland 1994, s. 3-25; Petri Karonen: Brottsligheten i städerna i Egentliga Finland och Satakunta i början av 1600-talet. Historisk Tidskrift för Finland 1994, s. 75—102; Petri Karonen: Trygg eller livsfarlig? Våldsbrottsligheten i Finlands städer 1540-1660. Historisk Tidskrift för Finland 1995, s. 1—11; Rautelin, Mona: Brott mot liv i Finland på 1790-talet. Historisk Tidskrift för Finland 1997, s. 176—197. Se von Hofer, Hanns: Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750—1982. Diagram, tabeller och kommentarer. SCB Promemoria 1983:12. Stockholm; von Hofer, Hanns: Frihetsstraffets genombrott i Sverige. — Försök till systematisk analys. Rättshistoriska studier. Artonde bandet. Stockholm 1995, s. 1-49. '2 Se Seth, Ivar: Överheten och svärdet. Dödsstraffdebatten i Sverige 1809-1974. Utg. av Stig Jägerskiöld. Rättshistoriskt bibliotek. Trettiofemte bandet. Stockholm 1984; Bergman, Martin: Dödsstraffet, kyrkan och staten i Sverige från 1700-tal till 1900-tal. Lund 1996. Se Frykman, Jonas: Horan i bondesamhället. Lund 1977, särskilt s. 159-179. '■* Mustola, Kati: Criminal love — What does the criminalization of homosexuality until 1971 tell us about the finnish society. Rapport fra NSfK:s 32. forskerseminar. Marstrand. Sverige 1990; Sorainen, Antu: Criminal law and the making of women’s same sex sexuality. The case of Finland, in the 1950’s. Rapport fra NSfKs 38. forskerseminar, Hveragerthi, Island 1996, s. 181—185.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=