RS 22

Erland Aspelin 88 Särskilt intressant blir det om domaren vid en sådan studie finner att de grundläggande värderingar som en lagbestämmelse bygger på är föråldrade och inte stämmer med demsom nu anses råda i samhället. För den sc'im har en rättspositivistisk inställning till rättsordningen är detta tämligen egalt. Gällande rätt är lag och den skall följas även om det finns de som anser att den väcker moraliska betänkligheter. För Maciej Zaremba, Alf Thoor och andra som angripit grunderna för vårt rättssystem är det framför allt människornas rättsmedvetande och moralföreställning som skall bestämma vad som är rätt och riktigt. Kommer moralen i kollision med lagen är det enligt dem oetiskt att fasthålla vid att lagen skall gälla. Domarens uppgift blir därför att anpassa lagen till en modern samhällssyn så att avgörandena inte framstår somorättfärdiga. Självklart spelar rättshistoria en viktig roll när det gäller att klarlägga etiken i dömandet. För att skapa förtroende för rättsväsendet är det många gånger viktigt att domstolarna redovisar bakgrunden till de regler somtillämpas. Domaren skall kunna ge svar på frågan varför en diskutabel lagbestämmelse har det innehåll somden har och varför den tillämpas på det sätt somsker. Omhan sätter in lagen i ett historiskt perspektiv är det ofta lättare att förstå dess innebörd. Många rättsinstitut kan framstå som oacceptabla därför att människor i allmänhet saknar kännedomomde nedärvda principer sominstituten vilar på. Ett exempel är godtrosförvärv av stöldgods som säkerligen upprör många som tvingats lösa tillbaka sina egna tillhörigheter. Detta institut kan inte förstås utan att man klarlägger de regler somlagstiftaren sedan gammalt ställt upp till skydd för en förvärvare av egendom. Tillämpningen av extinktionsprincipen har ansetts nödvändig av hänsyn till den allmänna omsättningens krav. Domstolarnas rättsutredningar När det gäller att göra rättsutredningar och bedriva källforskning är överrätterna särskilt lyckligt lottade genomatt där finns en kader av unga jurister som »servar» de äldre råden. En viktiguppgift för demär att analysera aktuella lagbestämmelser genomhänvisning till förarbeten, litteratur och praxis. En ambitiöst gjord rättsutredning kan innefatta något av en rättshistorisk studie fast den naturligtvis inte kan göra anspråk på metodisk forskning. Materialet skulle ändå kunna vara av intresse somdiskussionsunderlag vid någon av Kjell-Ake Modéers, Rolf Nygrens eller andra rättshistorikers seminarieövningar. Ett viktigt inslag i rättsutredningen bör vara att klarlägga de aktuella lagarnas rättspolitiska grund. Det finns mycket i vår lagstiftning somhängt med från äldre tiders rättsuppfattning utan att man närmare reflekterar över detta. Varför har t.ex. snatteri fått fängelse i strafflagen men inte hemfridsbrott, ringa vållande till annans död eller åverkan? Och varför har mordbrand så högt straffvärde jämfört med andra farebrott? Kan det bero på att just eldsåsättande hade förödande konsekv'enser i äldre tider.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=