RS 20

Rolf Nygren laghistoria, först i Uppsala och sedan i Lund, blev just den användningen av den rättshistoriska forskningen än mer uttalad. Det passade konservatismen som hand i handske. Gammal rätt gav inte utan vidare legitimation för nya maktstrukturer. Med Schlyter inleddes jakten på den svenska rättens själ, somunder ett århundrade avsatte imponerande kritiska dokumenteditioner och vetenskapliga avhandlingar. Märkligt nog förblev rättshistorikerna mer eller mindre oförstående för den nya samhällsvetenskap som samtidigt växte sig allt starkare genomforskare med genuint rättshistoriskt intresse somMarx, Weber, Durkheim och Ehrlich. Detta var olyckligt, ty när den politiska och sociala utvecklingen gjort rättshistorikernas problemformuleringar ointressanta för det moderna samhällsbygget blev rättshistorikerna helt enkelt överflödiga på lagstiftningsscenen. Den moderna juridiken, inte minst rättsteorin, behövde inte byggapå retrospektiv grund. Hänsynstagandet till och vördandet av den gamla rätten blev inte bara meningslös för det nya industrisamhällets lagstiftare, det rättshistoriska perspektivet var t.o.m. ett hinder för skapandet av en modern rättsordning. Den nya makten sökte sin legitimering på annat håll än i det historiskt förgångna. Rättshistorien låter ju, sombekant, inte alls all makt utgå av folket, åtminstone inte så som 1800-talets teoretiker av Schlyters märke såg saken. Kvar av det rättshistoriska programmet fanns emellertid ett imponerande lärt arv, inte minst Schlyters egna kritiska editioner av landskapslagarna. Men därmed var rättshistorikerna i grund och botten förvandlade till humanister, en grupp specialhistoriker bland alla andra akademiska historiker. 68 Historisk förståelse av den egna rättskulturen går i vågor. Historiska skolans inflytande skiljer sig emellertid från andra toppar av historieintresse både genomprogrammets vetenskapliga konsekvens och betydelse över tiden. Skolan dominerade lagstiftarscenen i norra Europa under stora delar av 1800-talet. Historisk rättslära blev det bästa alternativet till naturrättsteorier som inte längre ansågs hållbara. Historievetenskapen gav rättsteorin vetenskaplig grund att stå på. I dagens multikulturella samhälle är det lätt att åter börja bygga rättsteorin på historisk grund, därför att rättspositivismens svagheter blir allt tydligare. Den svenska rätten visar sig vid en historisk betraktelse mest vara ett utflöde av det västerländska rättsarvet i vidaste mening, och kvar blir nog sist och slutligen inte så mycket som kan kallas »svensk rätt». Den svenska rättshistoriens »europeisering» understryker mer det gemensamma västerländska rättsarvet än underblåser beundran för det nationellt unika. Även omsvensk rättshistorisk forskning långt frami tiden var nationell och konservativ behövde den för den skull inte nödvändigtvis bli chauvinistisk. Ett exempel från vår äldre lärdomshistoria är Johannes Loccenius, invandrad jurist Jfr. t.ex. hans uttalande i »Stycken, hörande till läran om äktenskapet, enligt Sveriges äldre oeh nyare lagar,» Schlyters Juridiska afhandlingar, 2, Lund 1879, s. 191 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=