PiA Letto-Vanamo biskopen i Åbo, Isaac Rothovius, som tänkte att man med grundandet av universitetet i Finland kunde »civilisera det enkla och vidskepliga folket». Härvid spelade församlingsprästerna en viktigroll: de borde lära sig finska och deras utbildning var viktig även för främjandet av den »rena läran». Generalguvernör Per Brahe väntade för sin del att en ämbetsmannakår somskulle behärska finska kunde hjälpa till i den svenska kronans intriger kring Ishavet och Ryssland. Dessutom kunde lagläsarna och de andra unga män somorienterade sig till de juridiska arbetsuppgifterna få en teoretisk utbildning genom universitetsstudierna. En praktisk utbildning fick de redan genomauskulteringen vid hovrätterna. En viktig initiativtagare till grundandet av akademien var ju Åbo hovrätts (grundad 1623) dåtida president Jöns Kurck - och från hovrätten kom också den första professorn i juridik, Johan Stiernhöök. Hans uppgift var att sköta omden teoretiska utbildningen av de blivande juristerna. Det finns inte många dokument bevarade omde första decennierna av juristutbildningen vid den Kungliga Akademien. I universitetsstatuterna och i de kungliga fullmakterna för professorer ges ändå klara besked om vad som - officiellt - var det centrala inom den juridiska professionens område. I Åbo skulle man följa konstitutionerna för Uppsala, först dem av år 1626'5 och senare demav år 1655'^. Akademien hade också egna s.k. Braheanska konstitutioner av år 1661 *^, men officiellt trädde de aldrig i kraft. I Uppsala fanns det länge två lärostolar i juridik: en professor i »Jus Civile Suecorum» och en i »Institutiones Juris Civilis». I konstitutionerna av år 1626 förordnades hur den förstnämde skulle förklara den svenska lands- och stadslagen men dessutom »kollationera» dessa med de romerska lagarna, dvs. systematisera den svenska rätten med hjälp av den romerskrättsliga begreppsapparaten. Enligt konstitutionerna av år 1655 var professorn i svensk rätt förpliktad att undervisa studerande i »hur Sveriges lag hade sitt ursprung i den naturliga lagen och i positiva, gudomliga och mänskliga, särskilt i de bildade folkslagens lagar», varjämte han skulle »jämföra den med romerska rätten samt med de gamla svcogoternas, så inom som utom riket, jämväl och de närgränsande tyskarnas, danskarnas och andra folks lagar». Den andra professorn skulle »vart år läsa och slutföra institutiones juris civilis romani, lämpade till fädernelandets lag». Senare, när studenterna hade »fattat juridikens elementer», skulle han leda dem »till en grundlig kännedomomden romerska lagen ur hela den lagbok, somkallas Corpus juris ...». Per Brahes konstitutioner innehöll samma formuleringar, men när det fanns bara en iurisprofessor skulle han undervisa både svensk och romersk rätt samt »naturrätten och gudomliga, mänskliga och folkens, särskilt de mesta bildades, stadganden». •5 Annerstcdt, C., Uppsala Universitets historia, Bihang I, handlingar 1477-1654, s. 255 ff. Universitetskonstitutionerna av är 1655 finns i översättningen till svenska av C. M. Schybergson i Åbo Akademis Årsskrift II, 1918, s. 168 ss. Schvbergsons översättning i Åbo Akademis Årsskrift III, 1919, s. 107 ff. 60
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=