Göran Inger 54 huru mycket man än allmänt håller före, att då brotten tilltaga, måste straffen skärpas. Våra förfäder torde i denna del hava något misstagit sig och förfelat sitt syfte. »^2 Ett par gånger omnämner Stiernhöök i sitt arbete det förakt äldre tiders människor hyste för s.k. löst folk, d.v.s. kringstrykande tiggare, gycklare, dansare och spelmän.j öet gamla samhället var det endast de som tillhörde den bofasta befolkningen somräknades somärbara, hederliga och fullvärdiga. Endast dem tillkom alla medborgerliga rättigheter. - Den reflexion man kan göra sig när man läser detta avsnitt hos Stiernhöök är den att precis på samma sätt betraktades gycklare, dansare och kringresande skådespelare även enligt äldre romersk och kanonisk rätt. De var infames, ärelösa. Verkets mottagande Stiernhööks arbete Om svears och götars forna rätt blev väl icke, som bl.a. Almquist påpekat^"^ särskilt uppskattat av de i hans samtid, som såg som sin uppgift att förhärliga Sveriges och svenskarnas historiska ursprung. För såväl Olof Rudbeck, som redan året efter det att Stiernhööks arbete blivit utgivet, gav ut första delen av sin Atlantica, somför Carl Lundius, vilken 1687 gav ut sitt arbete omZamolxisprimus Getarumlegislator var Stiernhööks arbete naturligtvis av föga värde, då han icke oförbehållsamt godtog all deras sagodiktning som sann, men eftersom Stiernhööks arbete var skrivet på latin fick det trots allt stor spridning och blev en viktig källa för utlänningar somville lära känna den äldre svenska rätten. Det blev flitigt citerat och förblev under lång tid framåt den enda rättshistoriska framställningen av den svenska rättsutvecklingen. Sombevis på att det värderades högt även av de svenska juristerna, kan nämnas att David Nehrman-Ehrenstråhle hänvisar dem som vill lära känna äldre tiders straffprocessrätt till bl.a. Stiernhööks arbete De jure sveonum et gothorum vetusto?’^ Nehrman-Ehrenstråhle talar också i sin Inledning Til Then Swenska lurisprudentiam Civilem om Stiernhööks »förträffeliga kunskap vthi the gamle författningar.^^ Sammanfattning Sammanfattningsvis vill jag än en gång framhålla, att Stiernhööks De juresveonumet gothorumvetusto var ett för sin tid märkligt och enastående rättshistoStiernhöök, a.a., s. 271 f. Stiernhöök, a.a., s. 121 o. 266. Almquist, Johan Stiernhöök, vår förste rättshistoriker, s. 205. D. Nehrman-Ehrenstråhle, Inledning til Then Swenska Processum Criminalem, efter Sweriges Rikes Lag och Stadgar, 1759, s. 4. 35 D. Nehrman-Ehrenstråhle, Inledning Til Then Swenska lurisprudentiam Civilem Af Naturens Lagh Och Sweriges Rikes äldre och nyare Stadgar uthdragen och vpsatt, 1729, s. 65.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=