Såsomi en spegel: Några reflektioner kring Johan Stiernhööks arbete Dejure sveonumet gothorumvetusto (Omsvears och götarsforna rätt) Av Göran Inger Verkets tillkomst I det företal i början av sitt arbete Dejure sveonum et gothorumvetusto, som Stiernhöök riktar till »den gunstige läsaren», omtalar han, att han påbörjat sitt arbete med att förklara äldre tiders svenska rätt redan under sin tid som professor i Åbo, dvs. efter år 1640.^ Som bl.a. Jan Eric Almquist redovisat i en studie av Stiernhööks liv och gärning^ växte arbetet om den svenska rättens utveckling successivt fram under årens lopp. Detta framgår bl.a. av Johannes Loccenius’ hänvisningar till Stiernhööks arbete åren 1647, 1654 och 1670. Av dessa tidigare framställningar finns två kapitel, troligen från år 1650, alltjämt bevarade. Sin slutliga utformning fick arbetet 1672. Det gavs dock icke ut förrän år 1674. Verkets innehåll Dejuresveonumet gothorumvetusto är indelat i två böcker. Den första boken inleds med en framställning om de gamla svenska lagarnas ursprung och utveckling. Därefter följer en redogörelse för domstolsorganisationen, det processuella förfarandet och exekutionen. I den andra boken, som i sin tur är indelad i två avdelningar, redogör Stiernhöök i den första delen för de gamla lagarnas familjerättsligabestämmelser, vidareför bestämmelserna rörande avtal och handelsrätt samt den äldre fastighetsrätten. I den andra delen går Stiernhöök igenomde gamla lagarnas bestämmelser rörande brott, straff och straffprocess samt de kyrkorättsliga bestämmelserna. Allmänna karakteristiska drag Omverket i sin helhet kan sägas, att det är en för sin tid imponerande framställning av den svenska rättshistorien, även omdet i många avseenden speglar ’ J. Stiernhöök, Omsvears och götars forna rätt (svensk översättning av A. Nelson m.fh), 1981, s. XXI. ^ J. E, Almquist, Johan Stiernhöök, vår förste rättshistoriker, Rättshistoriska studier, band 2, 1957, s. 162-214.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=