Olaus Swebilius 38 gandes, och han på ändalychtone behåller Wälsignelse. Men såsomuthi thenne Werlden är ingen Lycka uthan fahra, ingen Ahra uthan Möda, ingen Glädie uthan Sorg; Altså hafwe ock thenne salige Mannen hafft sine Sorger, sine Beswärligheter, icke allenast Embetes Bekymber, uthan ock sine swåra Huus-korfi, och ibland themwar thetta thet aldrastörste, at han uthaff mycken Nattwakande och studerande hafwer bortmist sin Syyn, så at hans Ögons Liuus intet war mera när honom, uthan han måste uthi Åhrs tijdh, medh then gamble Tobia, [9] wandra uthi Mörckret och intet see Himmelens Liuus. Solen, somuthi hans yngre Åhr honomoffta upgick blijd och skinande, war nu uthi hans Ålderdomförwandlat uthi en bedröfligh Förmörckelse. Synen är ibland uthwärtes Sinnen then aldraädlaste och nödwändigste, aff Gudh och Naturen Menniskione gifwen til UplyBning och Wälfärd: Dy är thet ett stort Elände och hiertans Sorg sittia uthi Mörckret och intet kunna see hwarkeen Solen lysa omDagen, eller Månen skijna omNatten. Sine omni vinculo Ciccitas c^eco career est. En blind Man är uthan Boior och Band, lijka som en fången Man. Doch hafwer han aldrig klagat eller under thetta sitt KorBwarit otoligh, uthan altijdh med hiertans Ödmiukheet underkastat sigh Gudz behaglige Willia. Gudh hafwer och theremot förlänt och benådat honom med een skarpare inwärtes Syyn, thet är, ett högt uplyst Förstånd och Trones seende Ögon på sin Frälsare Christum, ther wed hafwer han sigh tröstat och sagdt med Propheten Micha: Omiagh än sitter i Mörckret, så är doch Herren mitt Liuus. Man kan medh godt fogh säja omhonomthet, somförmäles omDidymo, [10] then gamble och blinde Läraren uthi Alexandria: Omnia qui potuit cernere, coecus erat. Then som kunde see all ting, han var blind. Hieronymus skriver omhonom, at han hafwer, mädan han Syr. 2,1 Cap. 19, 13. sluttan Mich. 7.8. Hieron i Oseam.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=