21 ( '.( ■) TALA(A K N A S L1: KAHE RÄ I’ 1' Si j)i’() corlo hMl)e;ilur rornipla, socceliir cainisia eiiis anle el retro, el l)ul)iiliis iiniiis anni iiuinela caiula tradaliir; si in maim eiiis permanserit, sit ei pro dole.’^*’ . . . pro eerlo I'lieril eorrupla. iiieidalur ejus eamisia aide el retro, el liuslaidi (Imlmlus) imius aimi unela eauda Iradalur ei: et si in maim ejiis permanserit. tradalnr ei pro dole, aliter non.'*' Som Lloyd oeksa papekat, är del närmaste man kan komma il'ra^fa om bevisning befräriände innehållet i Ilywels iirspriingliga kodilikalion en samslämmighel mellan alla mamiskript. I'dtersom reglerna liir del här diskuterade liirrarandel äterlinnas såväl i de representativa keltiska maimskriplen inom mannskriplgriip|)erna (iwentian, Dimelian. och Venedotian (aide som i nästan alla latinska varianter, torde man vara berättigad antaga att IT) rlarandel gick tillhaka på regler upptagna redan i konung Ilywels lagbok, d.v.s. till 9()()-talet. Om ett samliand finnes mellan keltisk riilt och gölarätl på denna ])nnkl är det alltså troligast alt reglerna vandrat från Wales och till (nilaland. Sannolikheten IVir all en eventuell reception gått i denna riktning (ikas av alt IT)rfarandel hade en symbolisk mulermening. som hinder dess uppkomst vid ett karakteristiskt drag i den walesiska riitlen. Denna undermening kan man spåra redan i del iVirhallandel att både keltiska och latinska texter hireskrevo all en I j n r sknlle anviindas vid tVirfarandel. Då delta skidle tillämpas på en kvinna, som befann sig i en hiigsl vanhedrande silnalion. och om man ser på detaljerna i den skymfande behandling, som kvinnan nlsalles fiir, ligger del nära till hands alt antaga all tjuren skulle symbolisera den man. som kviiman inte lyckats hålla kvar, idan som tVirskjutil eller övergivit henne. Vid riillsliga konflikter, som hade sin rot i personliga hirhållanden mellan man och kvinna, tillgrep den äldsta walesiska rätten över luiviid tagel giirna en synnerligen drastisk syml)olik.'*^ Del är nian att (let även (tär finns inotsvarighet till stadf^andet ifråga. .Sainnianfattniiifjsvis kan alltsä säi,'as att stadgandet i varje fall har materiella motsvariglieter i fem av sex l)evarade fnllständiga latinska manuskri])t. mäliiinda i alla sex, medan det saknas i det sjunde ofnilständiga. Owen, a.a., s. 79(). Owen. a.a., s. <S2<S. .Se t.ex. Owen a.a., s. 40. art. 18; 41. art. 27; 48. art. 80; 47. art. (57 oeli not 44; 2.')4. art. 18: ;50.'), art. 28 oeli 28; 808. art. 48.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=