XLVII IVAR S.IÖdKEN IN MKMORIAM l)riiu‘iporna i deii äldsta svenska la^^slil'tningell, nämligen i Dräpsproeessen enligl Upplandslagen |i festskriften till Nils Stjernherg 1941). 'Fvä oinfångsrka iindersiikningar blev del Ivar Sjcigren ieke fiirunnat att sliitlVira. De bifogades soin manuskript till ansiikningshandlingarna till professuren i rättshistoria och romersk rätt vid kunds universitet. De voro dels »Iland wahre IIand-j)rinei|)en uti rättstilUimpningen vid Stockholms radhusrätt under fiirra hälften av IhOO-lalet». dels »Om vin och vinsor])». Beträffande dessa tvä arbeten angavs fciljande omdiime i ett av sakkunnigutlåtandena l.k lU Alnupiist): »Hans hirmåga när tydligen hiigst, dä han fär tilllalle att syssla med sä ålderdomlig rätt som möjligt, där det gäller att pä grundval av komparativa studier söka sig fram till ett resultat, vilket till fö)ljd av urkimdsmaterialels hrislfällighet ofta i‘j kan bli något annat än en mer eller mindre tilltalande hypotes. Detta hindrar ieke. att hans liirdom. skarpsinnighet oeh komhinationsfiirmäga i dylika stycken äro heiäimvärda.» Inom den romerska riitten faller Ivar Sjögrens omfångsrikaste arbete: »'fill frågan om utvecklingen av auctoritasföirpliktelsen vid mancipationsakten». I denna avhandling belyser han uppkomsten och utvecklingen av de formella garantier, som säkerstiillde kr)[)arens riitt vid egendomsfiirvärv gentemot tredje man, säljarens eller säljarsidans hemulsfiirpliktelse, (inctoritds. Det har sagts att »avhandlingen vittnar om sin fiirfattares djupa inträngande i den romerska rättens oeh det romerska samhällets struktur, men också av en energisk vilja att tränga bakom de klassiska rättskällornas formelpansar och slika få grep]) om äldre, primitivare rättstillstånd med analogier även på germanskt och nordiskt område». (Krister Hanell i Vetenskapssocietetens i Lund årshok 1954, s. 98). — Arbetet blev emellertid inflir internationellt forum kritiskt hedlimt (.Savigny —Zeitschrift der Reehtsgeschiehte, Bom. Aht. 1987, s. 4‘J‘J—81). Ivar .Sjögren hade skaffat sig en ovanligt omfattande och grundhg juridisk och historisk skolning. Hans skarpsinne var lika hetydande som hans fantasi var fruktbar, flan var en forskare som fiirverkligade den (ippna handens bruk och som striidde omkring sig sina iakttagelser, kanske oftast under personliga samtal. Ivar .Sjligrens krafter fiirsvagades av den långvariga sjukdom.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=