37 Resultatet blev »den stora inspärrningen»som banade vägen för frihetsstraffens slutgiltiga etablering i Sverige. Det nya straffet blev mycket framgångsrikt, inte så mycket genomatt det skulle ha bidragit till att lösa kriminalitetsproblemet, utan genomatt det lyckades så totalt dominera den kriminalpolitiska fantasin fram till våra dagar: från att vara en marginell strafformi början av 1800-talet, såväl nationell som internationell, blev fängelsestraffet inomloppet av några årtionden till den förstenade symbolen för straffet i sig - till en början uppburet av förhoppningen omatt kunna tämja oordningen. Förhoppningarna infriades som bekant inte. Cirka etthundra år senare konstaterade Paul Reiwald:’^"* »Seine Berechtigung fsc. das Gefängnis) bezieht es aus demeinzigen Grund: man weifi nichts anderes an seine Stelle zu setzen.» Ytterligare 30 år senare anpassades åven i Sverige den officiella fångelseideologin till denna insikt."**^ Fängelserna avkläddes de sista resterna av behandlingstänkandet och deklarerades till rena straffanstalter, som skulle fyllas med medborgare som (a) »förtjänat» detta straff somrättvis konsekvens av deras lagbrott och (b) somgenomsitt lidancåe skulle »tjäna» androm till skräck och varnagel. Därmed fick rättvisan fira triumfer: aldrig någonsin i svensk historia (se DiagramJ) dömde domstolarna så många — fattiga, marginaliserade, socialt förfördelade, fysiskt och psykiskt nergångna, oanpassade, misslyckade, störande och obehagliga— medborgare till fängelse som i slutet av 1980-talet. 283 286 D.v.s. >•[. . .] .1 spaa^ä solution tor public order problems» (Spierenburg 1987 s. 456 - min tr.tmhävnmg). Jtr Chapm.m 1968 s. 197 iromsk.t uppräkning av fängelsestrattets ettekter: »1. It makes the dishonest honest. 2. It makes the aggressive docile. 3. It makes the perjurer truthful. 4. It makes the contemptuous respectful. 5. It makes the bigamous monogamous. 6. It makes the homosexual heterosexual. 7. It makes the traitor loval. 8. It makes the debtor willing to pay his debts.» 1948 s. 189. Xvtt st>\iffsystem 1977. Bra 1977 s. 18. - Invändningen att fängelsestraffet kunde vara lika orättfärdigt (jfr Lenke 1990) som döds-, kropps- eller skamstrafi och att allmänpreventionen som princip mte kräver tPtigclsc som strallsanktion - dessa invändningar diskuterades mte av autorerna till »Nvtt straffsvsiom». :s3 [Ir senast Kt vsgaard 1990.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=