35 central för den historiska beskrivningen av detta tidsskeende, men av mindre betydelse här. bör tolkningen av frihetsstraffens utveckling är det nämligen inte avgörande, vad som verkligen hände, utan hur situationen uppfattades av s amt i da be s1 ut sfa11a re. • Således behandlades den pågående socioekonomiska omstrukteringsprocessen 1 tidens riksdags- och pressdebatterbl.a. under beteckningen »pauperism»-^’^’ och på dess konto skrevs lösdriveri, kriminalitet och det sociala orostillståndet överhuvudtaget.-'’" Den växande klassen av obesuttna fick finna sig i att 1 storjordbrukarnas ögon framstå som omoraliska, försupna, lata och kriminella varelser då de inte ville ställa sig under samma husbondevälde som rått i det gamla samhället. Den »officiella» svnen på de jordbrukande underklasserna ger intryck av »[. . .] att man närmast sökt överträffa varandra i målande beskrivningar av f.a. baekstngnsittarnas och inhysehjonens liderlighet, jörsupenhet, arbetsovilja och ogndaktighet samt benägenhet att tillta i antal för varje år med ökad fattigdom för alla som obönhörlig följd, eftersom de som tiggare och skojare åven låg övriga befolkningslager till last. » Kontrollen av dessa »farliga klasser»framstod som synnerligen angelägen och som en konsekvens därav var fattigvårdslagstiftningen livlig under första hälften av 1 800-talet. Dels försökte beslutsfattarna komma åt fattigdomsproblemet medelst strukturförbättringar, socialhjälp samt andra understödsformer,-^- dels tillgreps repressiva åtgärder i formav inspärrning i växande omfattning.-^' Visserligen hade hanteringen av de fattiga- av tradition haft tvångsinslag: de kunde tvingas till krigstjänst, till arbete i gruvor och amiralitetssmedjor, å fästningar och tukthus; även kroppsstraff och landsförvisning förekom.- jtr Spcctor-KnMisc I'-l?.'! s. 15S: •>[. . .] .i crime problem is not th.u tliere is .1 bi;.;h r.ue ot ci ime or tli.u tlie r.ue is lii;.;her tli.m it used to be. R.ulier the evidence is tb.u there .tre m.m\' individu.ils .md i^roups eompl.umni; .ibout v.irious .ispects ot crime [. . .] .md the .ictivities ot the mvri.td .tpencies tli.it .tre m.md.ited to do somethm;^ .ibout the compl.imts. Flie so-c.illed »crime problem» .is .1 soci.il problem |. . .] is peiier.ited .md sust.imed b\ the .ictivities ot c.imp.immi; groups .md the mstitution.il responses to them.» Se Petersson |y.S3 s. 16 tt. begreppet \ .ir hanit.it tr.mden engelska diskussionen. Se allm.int Hammarström 1979. Holmberg 1964 s. 2S och allmänt Ckistan 19S4 s. 2.3. 1 imdsn) 197.S s. 162. Wohlm, cit. etter l,unds|ö 197.S s. 164. ■ ' jtr den samtida franska och engelska diskussionen (Spierenburg 19S4 s. .S3). ' Helgesson (197S), Johanson 19S4 s. 15 f. Betvdelsetiill.i l.igbeslut fattades 1802 (värvningsstadga 7.4. 1802), 1804 (Kl-27.2.), 1 8 19 (KI'31.8.), 1833(SI'S nr 27) och 1846 (SI'S nr 23). ' ' 'P.ex. inrättande ,i\ sockenmagasin (Stal 1974 s. 99 tt). Snare 1977 och 1982. Om äldre tiders t.ittigl.igstittning, se Bergtalk 1833, Broome' 1856, Hammarskjöld 1866, Dahlberg 1893, 1 indstedt 1915. Hammarsk|öld 1866 s. 61 ft. 7.S :u4 v,' 3'' J'4 375
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=