136 2. Studiens uppläggning Huvudsyftet för denna studie är att belysa Högsta domstolens insatser och betydelse för den svenska immaterialrättens utveckling. Självfallet kan detta inom rimligt utrymme endast ske inom ramen för vissa gjorda avgränsningar, såväl tidsmässigt somämnesmässigt. Tidsmässigt har tyngdpunkten lagts \\å femtioårsperioden 1920—1970. Det finns flera skäl härtill. HD:s 1800-talspraxis på området är, generellt sagt, av mindre intresse. Bortsett från upphovsrätt till skrift, tillkomde legislativa förutsättningarna för någon mera omfattande rättsutveckling genom HD:s pra.xis som nämnt först mot slutet av 1800-talet. Genomden ytterligare begränsningen att börja ca 1920 uppnås att den andra fasen i lagstiftningsarbetet, vilken ju dock resulterade i 1919 års upphovsrättslagar, kan tas såsom utgångspunkt.' Det står också klart att det var under den period somdå började somrättsutvecklingen i HD:s praxis sköt fart. Detta skedde i nära kontakt med doktrinen, främst Gösta Eberstein. Hans författarskap sträckte sig i tiden från en år 1909 utgiven doktorsavhandling om namn- och firmarätt' framtill 1960-talet. Eberstein, som i sina arbeten särskilt uppmärksammade brister i rättsskyddet och möjligheterna att avhjälpa dessa, har otvivelaktigt utövat ett stort inflytande på den svenska immaterialrättens utbyggnad och det nordiska samarbetets vidareutveckling, också genom omfattande engagemang i lagstiftningsarbetet.^ Eberstein avgav utlåtanden i en stor del av de rättsfall som närmare behandlas i det följande, i vilka han ofta framträdde som talesman för ett förstärkt rättsskydd genomrättsbildning i praxis. En naturlig slutpunkt bildar åren kring 1970, då den tredje fasens lagstiftningsarbete i stort sett avslutats och HD:s roll mera blivit att uttolka en modern lagstiftning. I framställningen har )ag dock i huvudsak försökt följa de behandlade frågeställningarna fram till dagens situation. Vad gäller den ämnesmässiga avgränsningen har tyngdpunkten lagts vid sådana frågor som kan vara ägnade att utifrån det immaterialrättsliga materialet belysa spörsmål av mera principiell karaktär med anknytning till HD:s roll för rättsbildningen. Till de spörsmål som särskilt kommer att tas upp hör - betydelsen av den rättsutveckling genom rättspraxis som faktiskt skett inom immaterialrätten, - synen på valet mellan bunden och fri lagtolkningsstil och - frågan om tillämpning mom immaterialrätten av en straffrättslig legalitetsprincip. Vad somskall karaktäriseras såsombunden respektivefri lagtolkningsstil kan ' Omfattande sammanställningar av Axel Hasselrot av äldre svensk patenträttslig, varumärkesrättslig och annan känneteckensrättslig praxis har publicerats såsom bilagor till Arkiv för patent-, mönster- och varumärkesskvdd årg 1919-1922. ’ Behandlas i avsnitt 5.1. nedan. ^ Härombl.a. von Zweigbergk i NIR 1960 s. 125 ff. Översikt av Ebersteins författarskap framtill 1950 i Festskrift till Eberstein, 1950 s. 280 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=