RS 16

15 Överhuvudtaget ville Gustav III förbehålla sig möjligheten att också senare ändra Högsta domstolens kompetens och befogenheter. Således utfärdade han aldrig någon formell instruktion för sin nyinrättade domstol. Ej heller kungjordes Högsta domstolens tillsättning genom tidningarna eller offentligt tryck. Med sina på viss tid förordnade ledamöter hade den nya domstolen hållit sitt första provisoriska möte den 19 maj i all enkelhet. Att den skulle sammanträda under blygsamma förhållanden också efter det att dess kompetens hade bestämts av kungen den 22 maj 1789 säger lika mycket omkungens önskan om att bevara sin handlingsfrihet somnågot annat. Enligt von Asps anteckning från ett samtal med Gustav III i december 1789 skulle kungen vid det tillfället ha sagt: »Att jag tog bort Rådet med Säkerhetsakten, det var väl ingenting så ondt uti hoppas jag och sanning att säga var det hvad jag förnämligast sökte därvid». Det är klart att Högsta domstolens tillkomst som fristående organ år 1789 inte var någon självständig händelse utan endast en följd av rådets avskaffande. När man idag firar domstolens 200-årsjubileum har man all anledning att inte endast påminna sig dess formella frigörande från riksrådet och tillökning med ofrälse ledamöter år 1789 men även med tacksamhet minnas de insatser av 1809 års män sommöjliggjorde domstolens lyckliga utveckling somsjälvständigt statsorgan. Liksomi så många andra sammanhang var också Gustav III:s bidrag till den högsta domsmaktens utveckling bara en sidoeffekt av hans hektiska och fullt medvetna strävanden att dels göra sig så politiskt oberoende som möjligt, dels styra sitt rike efter eget huvud. Summary Royal power policy and the creation ofthe Swedish Supreme Court The bicentenary of the Swedish Supreme Court draws our attention to the political background of that institution’s creation, as well as to its 200-year history. Prior to 1789, the task of serving as Sweden’s highest court of appeal was performed by a special division (justitierevisionen) of the aristocratic Council of the Realm, the members of which had to serve in other special divisions, as well. In view of their wide-ranging responsibilities. Councillors of the Realmwere recruited froma broad variety of civil service and military backgrounds; there were never enough Councillors with legal or judicial backgrounds to assure that even a majority of the members of the Council’s special division for judicial appeals were fully qualified to deal with such matters. The founding of the Supreme Court in 1789 both assured that recruitment to the highest court of the land could be based solely on judicial qualifications and opened up membership to commoners, as well as noblemen. While it is these characteristics of the newinstitution that are celebrated today, the actual political background of the Supreme Court’s creation was not linked to concerns about the administration of justice. Instead, it grew out of Gustav Ill’s desire to do away altogether with the Council of the Realm, whose advice and consent he no longer wished to observe. This the king did through his coup d’état in

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=