Det politiska spelet kring Högsta domstolens tillkomst 1 Av Professor MICHAEL F. METCALF University of Minnesota, Minneapolis, Minnesota Det var för nästan precis tvåhundra år sedan - den 15 maj 1789 - somGustav III undertecknade det förordnande som utgjorde Högsta domstolens födelseattest. Förordnandet bildade epok på tre olika sätt dels genom att skilja justitierevisionsärenden från riksrådet, dels genom att släppa fram ofrälse män som ledamöter av rikets högsta rättsinstans, dels slutligen genom att i Förenings- och säkerhetsaktens efterföljd för första gången använda begreppet Högsta domstol som officiell beteckning på den högsta domsmakten i Sverige. Förordnandet döpte detta forum till Konungens högsta domstol eller justitiasrevision. Det är i anledning av Gustav III:s förordnande av den 15 maj 1789 som vi har samlats här denna vackra vårkväll. Men när vi idag firar Högsta domstolens tvåhundraårsdag här på Riddarhuset kan man fråga sig omvi gör det vid rätt tid och på rätt plats. När man börjar ställa sådana frågor är det svårt att sätta punkt. Problemet är dels att Gustav III;s nya domstol på intet sätt var någon oavhängig rättsinstans, dels att dess arbetsmetoder inte innebar några egentliga nyheter i jämförelse med rådets gamla justitierevision. Medan de tjänstgörande rådsherrarna hade varit oavsättliga ämbetsmän, blev ledamöterna i den nya Högsta domstolen endast tillförordnade på viss tid och därigenom beroende av kungens fortsatta förtroende. Det var först vid revolutionsriksdagen 1809 som Högsta domstolens ledamöter gavs den säkra ställningen i sina tjänster somalla andra svenska domare redan tidigare åtnjutit och som rådsherrarna i justitierevisionen själva åtnjutit fram till 1789. Om man år 2009 kommer att fira den oberoende Högsta domstolens 200årsjubileumhär på Riddarhusets plenisal skall det vara helt och hållet å propos. Ridderskapet och adeln stödde denna reform mycket aktivt. Men läget var ett helt annat när Gustav III år 1789 genomdrev Förenings- och säkerhetsakten och därmed banade vägen för rådets avskaffande och Högsta domstolens tillkomst. Då ställde sig Ridderskapet och adeln helt avvisande till kungens nya statskupp och ett tjugotal av dess ledande politiker sattes i kunglig arrest mitt under pågående riksdag. Nej, Ridderskapet och adeln — och därmed Riddarhuset - hade ingen del i Högsta domstolens tillkomst år 1789. Egentligen borde Högtidsföreläsning på Riddarhuset den 15 maj 1989.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=