33 skulle anställas och böter utkrävas samt - i formav referat - en kunglig stadga av den 25 november 1357 (5.1.)- Låt oss börja med den sistnämnda! Den omnämns 1) jämförelsevis kortfattat i konungabalkens tjugosjätte och sista flock i hs A, I, L och P, och likaså 2) som tolfte och sista flock av högmålsbalken i hs C och sammanförd med flock tio i hs S (jfr SGL 11, s. XVI, 318, 328, 331); 3) något utförligare - med uppgift omdatumoch utfärdare — i tjugusjunde och sista flocken av edsöresbalken i hs A, H, I o ch P; 4) i ett antal handskrifter av Kristofers landslag, i formav rubriker, tillskrivna efter 1500-talets mitt. Det har kunnat fastställas, att här är fråga om en stadga, utfärdad av konung Erik Magnusson och rikets råd i Stockholm den 25 november 1357, som förbjöd uppror mot fogde, borgmästare och rådmän eller mot en av dessa, inom eller utom staden. Säkerligen åsyftas här ett aktstycke, som verkligen funnits. Visserligen har påvisats, att det icke kan ha haft någon upplysning att ge om tidpunkten för stadslagens antagande i Sveriges städer (jfr ovan). Men ur andra synpunkter har det sitt stora intresse.' Stadgan har utfärdats av kung Erik och riksrådet i Stockholm. Där hade tre dagar tidigare ett annat viktigt beslut fattats. Den 22 november 1357 upplät nämligen kung Magnus alltifrån detta datum till den 29 september 1359 åt sin son Erik Stockholms slott med »allom upplandumowanscogh^» utomNärke. Sammanställer man de båda breven av den 22 och den 25 november 1357, måste man dra slutsatsen, att det senare av dem med sitt förbud mot »flok ok samningh» mot fogde, borgmästare och rådmän eller någon av dessa icke åsyftat svenska städer överlag utan Stockholm, nyss övertaget av Erik Magnusson. Att så förhållit sig, synes också indirekt bekräftas därav, att — det mer eller mindre utförliga - referatet av stadgan den 25 november 1357 företrädesvis återges i sådana 1400-talsföreskrifter av stadslagen, som tillhör texttyp Stockholm eller i vart fall nyttjats i sådan mellansvenska städer, vilka haft Stockholmsomutfartshamn, nämligen ej blott i hs A samt hs C, (varommera nedan) utan även i hs H, I, L, M, P, S och 41, av vilka H, I och P samt troligen 41 är kopior av hs A, hs S är avsedd för Västerås, L och M för Arboga.'* ’ Om dc kimgli^.i st.idg.irn.i .iv 1357 sc OS 3S20 och där .mtörd litter.itur s.imt DS 5818, 5819, 5822; Jfr även Sjöstcdt 1954, s. 32 ocli I rit/ 1973, s. 1 8, 58. - I PRF 1, s. 45 fr.imskymt.ir ett - .säkerligen obefog.tt - tvivel p.t .ttt st.tdg.tn .n 25.1 1.135"’ \ erkligen exister.tt. " Om hs 41 se SCI. 11, s. \XVI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=