151 bus de iure seu consuetudine patrue requiretur (DS nr 7502), där det närmast får anses syfta på MELLJB 10. Ordet torde i de här refererade fallen kunna översättas med ’sedvanerätt’ eller kanske snarast ’äldre tillämpad rätt i allmänhet’. Liedgren menar i KHL artikeln Landskabslove att consuetudo (liksom mos) stundomföredrogs av kyrkans män för att beteckna landets inhemska lagar och att de hellre använde lex omkyrkans kanoniska rätt.'^ Denna uppfattning förefaller också i viss mån stödjas av att consuetudo används något oftare i de kyrkliga breven än i de världsliga: drygt 20 % respektive knappt 15 %. Vad syftar då consuetudo på i breven? Oftast är ordet samordnat med andra uttryck för ’lag’, exempelvis lex, såsom i det ovan nämnda sörmländska brevet från 23/8 1285 med uttrycket secundumleges et consuetudines (DS nr 811). I sådana fall kan man inte få någon säker uppfattning om vad consuetudo avser. Ofta står emellertid detta ord — liksom lex — ensamt och då är syftningen vanligen mera entydig. Särskilt klargörande är exemplet ovan från Östergötland 1303: consuetudo är den lag, som senare har flutit in i lagarna, alltså sedvanerätten. Fall där consuetudo och lex står ensamma inbjuder till jämförelse mellan de båda orden och en sådan jämförelse skall här företas med utgångspunkt i materialet nedan. Ensamt consuetudo används i detta material 17 ggr i kyrkliga brev och bara en gång i ett världsligt. I de kyrkliga breven syftar ordet i c:a 2/5 av fallen på kyrkobalkarnas bestämmelser. — Ensamt lex används 93 ggr i kyrkliga brev och 81 ggr i världsliga brev. I de kyrkliga breven syftar ordet i c:a 1/4 av fallen på kyrkobalkarnas bestämmelser. Sammanfattningsvis kan sägas att det förefaller svårt att betrakta lex som typiskt för kyrklig lag. Ovan har antytts att terra avser landskap eller lagsaga, medan patria ofta avser en större enhet än lagsagan. Man kan ställa frågan om lex i högre grad än consuetudo är knutet till patria och därmed i högre grad avser lagar och bestämmelser, som ansågs ha en större räckvidd än en enda lagsaga. Omvänt skulle consuetudo främst ha varit knutet till lagsagans lag. Av de fall då lex har någon geografisk bestämning, kombineras det i c:a 65 % av fallen med patria och i c:a 35 % av fallen med en geografisk benämning för landskap eller lagsaga. Motsvarande siffror för consuetudo är c:a 55 % respektive 45 %. Om det över huvud taget föreligger något samband mellan consuetudo och beteckningar för landskap eller lagsaga, är detta mycket svagt. 3. Sammanfattning Lagens användningsområde: Ofta används geografiska benämningar för att i diplomen hänvisa till en lag. Dessa benämningar anspelar på lagsagan. Också efter det att landslagen hade trätt i kraft, törekommer sådana benämningar. I
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=