2 stigande utsträckning tyska namn på svenska orter, i gruvtrakter men framför allt i städer: tidigast i Kalmar men därefter även i Lödöse, Nyköping, Västerås och Örebro men framför allt i Stockholm. Källorna är visserligen få och spröda och förblir så länge nog: de flesta svenska medeltida städers »böcker» är i behåll tidigast från 1400-talet. Men med visst utbyte låter sig dock det tunna svenska diplommaterialet sammanställas med samtida källor från nordtyska städer, inte minst med de rätt nyligen uppmärksammade borgartestamentena i Lvbeck från 1200- och 1300-tal.' Vi möter i här åsyftade källor namn på köpmän men också på andra yrkesutövare, vittnande om tyska besök eller tysk invandring. Godeke van Memel, Herman Thyning och Johan van Werden påträffas under 1280-talet somborgare i Stockholmmen hade tidigare varit det i Lybeck: tillnamnen på två av de tre vittnar om den rörliga tillvaro, dåtidens tyska köpmän förde.^ Andra och småningom tätare förekommande notiser ger oss ytterligare belägg. 1315 påträffas exempelvis Arvidus Scholasticus Stockholmensis ungefär samtidigt somJohannes de Loon, monetarius på samma ort. I sitt testamente, uppsatt i Lybeck 1342, ihågkomCunegonde van Soest sin systerdotter Gheseke i Riseberga kloster och tjänsteflickan Jutta i Stockholm. Systrarna i Klara kloster, strax invid nämnda stad, mottog inte så sällan gåvor av stadsbor med tyska namn. Och till Tyskland — har det uppvisats — ledde inte mindre än sexton medlemmar av Uppsala domkapitel under 1200- och 1300-tal sin härstamning.' En i vart fall mycket stor del av de personförbindelser, det här är frågan om, gick under 1200- och 1300-talen mellan Lybeck och Stockholm. Ett exempel må åskådliggöra. Den 31 juli 1350 uppsattes av Lybeckborgaren Johan Castel ett testamente och han utfärdade sedermera ytterligare två aktstycken av samma slag - som tydligt visar hans anknytningar till Sverige och särskilt till Stockholm.' Brodern Fredrik fick inkomsterna av ett hus därstädes, svärmodern Alheyd, hennes make, Tideman Gustrow, och söner av svensk koppar liksomFrederik Tasche och brevutfärdarens syster Berta på Gotland, somdärjämte erhöll testamentariens övriga ägodelar på ön. Ihågkomna blev likaledes Godeke i Heiliger Geist i Stockholm liksom predikarbröderna därstädes och även minoritbröderna i samma stad, av vilka Tiderik Wipperworde erhöll två svenska mark, dubbelt så mycket somde andra. Herr Gerhard Svarte, Helgeandskyrkan och dess rektor i Stockholmfick också gåvor liksomLucia och den i hennes hus ' Kalmar uppvisar rester av stadsböcker från 1381 och 1384 men sammanhängande sådana först från 1400-talet, Stockholms bevarade stadsböcker börjar 1419, Arbogas 1451, Jönköpings 1456. Nva Lödöses och Söderköpings motsvarande uppteckningar är i behåll först från 1500-talet. - V’iktiga upplysningar också för Sveriges del ges i Regesten der Liibeckcr Biirgertestamente des Mittelalters, omfattande tiden 1278-1363: de utgavs i två volymer av A. von ’ Ahnlund 1953, s. 125 f. ' Jfr DS 1667, 2004, 2265 och A. von Brandt 1964, 224. Notisen omde sexton medlemmarna av Uppsala domkapitel har skriftligt meddelats mig av 'X ilhelm Koppe. Brandt 1964, 353 och 1973, 513 samt Koppe 1933, s. 24, 102 t. Brandt 1964 och 1973. ^ Jfr von
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=