RS 13

81 Hcxcn Hud Unholden, har vi till och mcd en fiktiv dialog som i enkla, vardagliga termer återger sockenprästens typiska erfarenhet, när han möts av folkliga attityder till olyckor och trolldom. Det börjar med att Elyzabeth klagar för sin granne Mechtilt över att hennes häst är sjuk, att smöret inte vill kärna sig och att hennes man är impotent {unvernmgcn). Hon tror det är trolldomoch kan ange både den misstänkta häxan och tidpunkten när det hela började. Vallicks svar genom Mechtilt och en präst, som senare deltar i samtalet, finns redan sammanfattat i inledningen ”Till läsaren”. Det är ett tecken på andlig hållningslöshet, när man välkomnar Guds goda lycka men tillskriver häxor och djävlar ens olyckor, fastän de senare i själva verket bara är en variant av den förra. Att bära sitt kors ger god andlig verkan genom att det undanröjer självtillräcklighet, medan frånvaron av olyckor kan vara ett tecken på gudomlig likgiltighet. Dessutom kan lättvindiga misstankar och falska anklagelser leda till att oskyldigt blod spills. Det råder en påfallande likhet mellan denna traktat (somursprunghgen publicerades på holländska någon gång före 1576) och Giffords hemvävda Dialogue, som börjar med en liknande byscen, följd av identiska argument och slutar med precis samma förmaningar. Ja överensstämmelsen med de protestantiska åsikterna är så häpnadsväckande, att man gång på gång måste påminna sig, att Vallick var katolsk präst i Groesen i Gelderland, en avlägsen region som eljest knappast berördes av någon av reformationerna.'' Så länge det finns texter som denna bland demonologierna från tidig modern tid, måste uppfattningen, att protestanter och katoliker hade exakt jämförbara evangeliska mål, ägnas stor uppmärksamhet. Det är alltså inte riktigt, att de protestantiska demonologerna tog upp teman, som inte också återfinns i den katolska litteraturen - utan bara så, att de i stor utsträckning behandlade dem på bekostnad av andra element i tron på häxeriet. Deras åsikter omtrolldomen var, somTeall har anmärkt, ”byggda på en smalare grund” än katolikernas.''’ Jag har här hävdat, att denna inriktning delvis kan föras tillbaka på de karakteristiska betoningarna i den protestantiska teologin och särskilt på försöken att kolonisera det folkliga medvetandet. Ämnesområdet trolldom var viktigt i det reformatoriska tänkandet på grund av sin naturliga och väsentligen spontana relevans både för de nya kraven på doktrinär renhet och för problemen inom den pastorala verksamheten, inte på grund av sensationslystnad eller obskurantism. Det var redan ett integrerat element i den kultur, som man ville reformera; det omformades genomackulturationens krav till någonting annat, som blev grundläggande för själva idén om reform. I en viktig " Jacob Vallick, Von /.äuhcrcrn, Hcxcn und Unholdcn. burncmlich abcr was Zäiibcrcn tiir cin Vi crck scvc, was Rrancklicit, Schadc, und Hindcrnuss darauss crstclic. Audi was Gcgcn Art/ncv ilarwidcr /ur i;cbrauchcn scvc I Thciitrnni dc Vcncficm (1586), ss 54-69. Arbetet publicerades törst på tyska i Köln 1576, ”auss Niderlandischer sprach in hochdeutsch iibergesetzt.” Jag tackar dr Alistair Duke \ id universitetet i Southampton tör biografiska uppgifter om Teall, ”Witchcraft and Calvinism”, ss 28f. V'alhck.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=