RS 13

3. De protestantiska demonologerna Stuart Clark I 1584 påstod den elisabetanske skeptikern Reginald Scot, att det bara var den katolska kyrkan som tog häxeriet på allvar. Häxjägare och avlatskrämare var en och samma sak, medan den evangeliska religionen kunde stå på egna ben ”utan slika bedrägliga dåraktigheter”. Det var, sade han, ”obegripligt för den vise, lärde och rättrogne; trovärdigt bara bland barn, dårar, melankoliker och papister.” På samma gång måste han göra sin reverens för demonläran hos tidens ledande protestantiska teologer som Lambert Daneau och Niels Hemmingsen, och han beklagade det sått på vilket det engelska prästerskapet gav trovärdighet åt den folkliga häxtron genom att erkänna existensen av helbrägdagörare och besvärjare i församlingarna och genom att rikta anklagelser mot lokala häxor.' 1653, efter nästan ytterligare sjuttio år av aktiv protestantisk publicistik inom fältet, kunde en annan engelsk skeptiker, Robert Filmer, inte tvivla på den grundläggande enigheten över konfessionsgränserna; ”ty de som tillhör de reformerade kvrkorna likaväl som den romerska har samma definition av trolldomssynden.”" Denna förskjutning av tyngdpunkten har upprepats i modern tid. Liksom Scot skyllde Georg Längin och Wilhelm Gottlieb Soldan (anti-katolska) och Johan Diefenbach och Nikolaus Paulus (anti-protestanter) häxförföljelserna på sina religiösa motståndare.^ Senare historiker har tenderat ansluta sig till Filmer. Ff R Trevor-Roper menade att alla de stora evangeliska kyrkorna i lika grad var inblandade både vad gäller de direkta förföljelserna och i utvecklandet av teorin, en åsikt somJean Delumeau har anslutit sig till.'’ ' Rc;.;in.ild Scdt, The dncoveric of u'ltchcraft (London 15S4), s 472; |fr ss 4-(>. ■ 'Robert l ilmcr/, An uilvcrtisenicnt to the tnry-rnen of Tn^Lind, touching leitchcs (London 16.S3), s 3. ' Cjfort; l,3ni;in. Religion nncl Hcxcnpro/.ess (Leipzig 1888); Willielni Gottlieb Sold.tn, Geschichtc der Hexenpro/.esse, ed. M.ix B.tuer, 2 vol (Miinelien 1912); Joh.tnn Diefenb-teh, Der Hexenze’td.oi vor und tuieh der Glauhensipaltung in DentschLind (M.iinz 1886); Nikol.tiis Paulus, Hexenuuihn und Hexenpro/.eis vornehndich itn jabrhundert (Freiburg in Br. 1910). ^ H R 'Lrevor-Roper, The European Vi iteh-Craze of the I6th and I7th Centuries (Hammondsworth 1969, omtrvekt 1985), ss 64—67, 721; Jean Delumeau, La Peur en Occident (xivie - xviii.e siécles): Lhie Cite assiepee (Paris 1978), ss 3591. 4

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=