RS 13

9. Ungern: häxtron och det schamanistiska substratet Gdhor Klaniczay Vill man historiskt studera orsakerna till och följderna av häxtron och häxförföljelserna i början av ny tid, bör man vända på den antydda logiska ordningsföljden. Medan vi har primärkällor för att utvärdera de sistnämnda, är vi hänvisade till hypoteser och lockande problemställningar, om vi försöker få ordning på det fragmentariska historiska material som rör utvecklingen av häxföreställningarna. Det förefaller därför säkrast att börja med en presentation av de ungerska häxförföljelsernas huvuddrag och därvid också skissera periodens allmänna histt^nska utvecklingen. 1. Tre århundraden av häxförföljelser Det bevarde källmaterialet till de ungerska häxförföljelsernas historia börjar som i många andra europeiska länder med några spridda åtgärder mot maleficium och veneficium. Sådana återfinns i de första ungerska kungarnas lagstiftning: Sankt Stefan (1000—1038), Sankt Ladislas (1077-1095) och Coloman (1095-1116).' I dessa lagar talas också omstrigae, vilkas existens Coloman helt enkelt förnekar. Han följer därvid traditionen från Canon Episcopi och de karolingiska kapitularierna.’ Under de följande fyra århundradena ger ett dussintal notiser oss en antydan om att trolldomsmål har behandlats vid tingplatser där järnbörd förekom, vid feodala domstolar och av stadsnämnder.’ Häxor som ' Dccrctum Suncti Stephani II. 33-34; S. Ladislai DccrctumI. 34; Decretuni Colcmanni Regis I. 60 (bästa utgåvan: Levcnte Zavodsky, A Szent htvan, Szent Laszlo es Kalman korabeli törvenyek es zsinati hatarozatokforrasai (Budapest 194), ss 141-156). Jfr den kortfattade behandlingen i SoldanHeppe, Geschichte der Hexenprazesse, ed. Max Bauer (Berlin-Fnedenau 1911), s 119. " Decretum Colornanni 1.57: ”De strigis vero que non sunt, ne ulla questio fiat.” För den tidigmedeltida distinktionen mellan striga och malefica se N. Cohn, Europe’s Inner Demons (NewYork 1975), SS 206-219. ' Det förekommer 14 fall av maleficium eller veneficium frän början av 1200-talet i ett register upprättat vid järnbördstinget i Varad, där sammanlagt 389 mål från åren 1208-1235 har dokumenterats. Sej. Karacsonyi - S. Borovsky (utg), Regestrum Vardinense (Budapest 1903). Vi har spår av rättegångar mot sex kvinnliga häxor i Zagreb mellan 1360 och 1379: Ivan Tkalcic (utg), ”Izprave o progonu v'lesticah u Hrvatsko)”, Starine XXV (1892), ss 1-2; förföljelser av häxor (fascinatores et strigas) omnämns i Menyhard Karolyis feodaldomstol 1387: Georgius Fejer (utg). Codex diploma-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=