RS 13

133 tecken på att han skyllde sina olyckor på den dödade kvinnan, men hans uppträdande illustrerar den officiella häxförföljelsens effekter på bönderna.'^ Processerna färgade böndernas mentalitet, väckte deras fruktan och tillät dem vädra sitt hat mot sina fiender genomatt anklaga dem för trolldom. Oavsett om anklagelsen var sann eller inte kom den anklagade i livsfara och måste reagera med all kraft. En bybo i grevskapet Burgund vid namn Jean Bring stämde sin granne och personlige fiende Antoine Tournier. Några år senare, den 17 januari 1614, förolämpade han Tournier i kyrkan genom att kalla honom ”varg”, dvs ”trollkarl och förgörare”. När han gick från kyrkan dödade Tournier honom, ett dåd som han benådades för.'^ I en annan by i samma grevskap försökte prästen Pierre Paris den 25 mars 1615 övertala en av sina församlingsbor att avstå från att hålla ihop med en annan: ”Varför vill du gå omkring med den trollkarlen? Om han förgör boskapen som du håller åt mig, hur ska du kunna betala dem? Han kommer att skada dig på det ena eller andra sättet. Vet du inte att hans moder blev bränd?” Meningsutbytet blev hetsigt och prästen blev till sist dödad av den han hade försökt varna.'** I denna episoden finner vi en präst som sprider anklagelser omtrolldommot en vars mor hade bränts somhäxa. Omantalet sådana avrättningar ökar i en viss region, komdetta säkerligen att göra ett djupt intryck och skapa en epidemi av sjukliga misstankar. Den 17 oktober 1610 dödade en daglönare i Vendegies-surÉcaillon i fögderiet Le Quesnoy i Hainaut en 50-årig kvinna, som han misstänkte för att ha vållat att några av hans hästar dött under mystiska omständigheter, och somi likhet med sin mor och syster var misstänkt för trolldom.''^ Skulle han ha gjort det om han inte som förebild haft de häxförföljelser som 1610 påbörjades i Lieu-Saint-Armand och som fortsatte under mer än två år? Lieu-Saint-Armand låg inom jurisdiktionen Bouchain, bara några kilometer från Vendegies. Sådana förhållanden skapade en ömsesidig misstro och fruktan, som fick bönderna att på egen hand leta efter tecken på skuld genom vattenprov eller med andra metoder. I december 1618 satt till exempel två bönder i ett värdshus i Saint-Sylvestre-Cappel i Flandern. Sedan de druckit tillsammans några timmar uppfordrade den ene den andre att pissa i askan på härden för att bevisa att han inte var en trollkarl. Denne vägrade och dödade sin kamrat med ett knivhugg. Ibland kunde folk anklaga varandra för de grövsta brott som i ett fall den 18 april 1620 med två bönder i Rumegies nära Saint-Armand. Den ene sa till den andre: ”Håll käft, din Judas och förrädare! Din far påstår att vi förgör era hunA.D. Nord, B 1800, fol 87-88 (nåd april 1614). A.D. Nord, B 1803, fol 22 (nåd februari 1616). - Franche-Comtc hörde liksom södra Nederländerna vid denna tid under den spanska kronan. A.D. Nord, B 1804, fol 104. A.D. Nord, B 1800, fol 176-77 (nåd juni 1614). A.D. Nord, B 1807, fol 201 (nåd december 1620). 9

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=