Kjell Å Modéer 150 porträtt. Några av dessa är representerade också i denna samling av Pufendorfporträtt. Den mycket produktive, i Niirnberg verksamme Jakob von Sandrart (1630—1708) har således stuckit ett 1688 tryckt porträtt. Andra porträtt med belagda Klöcker-förlagor är de av de i Holland verksamma kopparstickarna Abraham de Blois från 1703, av Jakob Folkema (1692—1767) från 1743 och Jacobus Houbraken (1698—1780) från 1747. Ett porträtt av något annan typ är det som första gången förekommer i arbetet om Konung Karl X Gustafs bragder. Det kopparsticket från 1696 är färdigställt av berlinkonstnären och kopparstickaren Samuel Blesendorff (1633— 1706), som mera gjort sig känd för den tekniska än för den konstnärliga halten i sina bilder. Kopparstickaren Joseph de Montalegre, bl.a. verksam i Frankfurt am Main och Niimbcrg, har 1704 gjort ett kopparstick, som går tillbaka på Blesendorffs. Frankfurt-kopparstickaren Peter Fehrs (1681—1740) bild från 1705 kan också placeras m i samma grupp av porträtt. Under 1700-talets första hälft gjordes därefter ett antal kopparstick, som uppenbarligen utgått från de här nämnda förlagorna. Augsburg-kopparstickaren Andreas Matth.äus Wolfgangs (1660—1736) båda porträtt från 1705 och 1733, den holländske kopparstickaren Wouter Jongm.\ns flera porträtt från 1710— 1748 och av J. M. Bernigeroths från 1743, är exempel härpå. Avslutningsvis återges en betydligt senare bild, nämligen akademiritmästaren ■Magnus Peter Körners litografi från 1842, färdigställd till det av honom och Wilhelm Gustaf Wetter 1842 utgivna arbetet »Kongl. Garolinska akademiens professorer». I denna sammanställning av Pufendorfporträtt hämtade från Lunds umversitetsbibliotek eftersträvas ej någon fullständighet. En komplett svit av bilder kommer att kunna redovisas, när den ovan omnämnda, planerade Pufendorfbibliografien sammanställes. Zusammenfassung Ista Pufendorfi facies“ Ein Bcitrag zur Geschichte der Abbildungen Samuel von Pufendorfs In der in Frankfurt am Main im Jahre 1684 erschienenen zweiten .5uflage von Samuel von Pufendorfs bekanntestem, in Lund geschriebenen und zuerst gedruckten Werk ..De Jure naturae et gentium" findet man den ältesten der Kupferstiche des Verfassers. Fast ein Jahrhundert später erscheint Pufendorfs Konterfei wiederum in verschiedenen Arbeiten von seiner Hand. Im Bild des Kupferstechers Johann Ulrich Kraus aus dem Jahre 1684 findet man die Inschrift ..Ista Pufendorfi facies. Sed nobile, si vis Ingenium penitus noscere, Scripta lege." — ..Dies ist das Antlitz Pufendorfs. Aber Edler, willst Du sein Ingenium besser kennenlernen, lese die Schriften." Diese gut zwanzig Bildnisse Pufendorfs stammen ausnahmslos aus Ausgaben von Pufendorfs Werken, die sich in den Beständen der Universitätsbibliothek Lund befinden. David Klöeker Ehrenstrahl, geboren 1629 in Hamburg und gestorben 1698 in Stockholm, war der bekannteste och produktivste Porträtmaler der schwedischen Grossmachtzeit. Ifr war ..ein doktrinierter Schnellmaler u. förmlicher Bilderfabrikant" (H. Vollmer). Bekannt ist, dass verschiedene der bekanntesten Kupferstecher jener Zeit wie beispielsweise Abr. de Blois und J. von Sandrart Stiche nach Vorlagen von David Klöeker angefertigt haben. Bekannt ist auch, dass Klöeker Pufendorf gczeichnet hat, und zwar wahrscheinlich während dessen Zeit als Reichshistoriograf in Stockholm. Die eben erwähnten und auch andere Kupferstecher gehen, wie diese rhapsodische Darstellung zeigt, entweder von Klöekers Zeichnung oder von älteren Kupferstichen aus, die ihrerseits Klöekers ''K’erk als Vorlage benutzt haben. Ein umfassenderer Bericht iiber vorhandene Porträts von Pufendorf wird sinnvollerweise mit der anderweitig (S. XV) erwähnten, geplanten Pufentlorf-Bibliografie verbunden werden können. • ^
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=