Elsa Sjöholm Misstag kunde uppstå om huggning skedde nära skiftesgränsen. Flera kunde äga ett skifte, varvid en ägare kunde ha gett lov om avverkning åt utomstående utan de andras hörande. Man kunde tvista om äganderätten och anse sig ha rätt att avverka etc. Det fanns många skäl, vilka direkt eller indirekt framgår ur källorna, till att exempelvis olaga skogsavverkning inte utan vidare kunde klassas som stöld. Det var fråga om förseelser som antingen gällde mindre värden eller där brottslig avsikt eller grov oaktsamhet inte förelåg. Här fanns en zon, där bönderna hade möjlighet att göra upp inbördes utan att myndighetsböter behövde utgå. Frågan är då hur stor denna frizon var. Jag ska sluta med en enkel iakttagelse: Skånelagen har för de flesta av de här brotten endast böter till målsägaren. Västgötalagarna liksomövriga svenska lagar har i mycket större utsträckning böter även till myndigheterna. Det visar hur långt ner dessa hade möjlighet att gå i sin fiskala iver, bokstavligen talat ner till den enskildes gärdsgårdsstör. 148 Sammanfattning Rättlösa är en av de mest omdiskuterade termerna i de nordiska medeltidslagarna. Den används i samband med skador på egendom samt vid vägran att i sådana fall medverka till bevisning eller att gå i svaromål vid tinget. Diskussionen har gällt hur man ska förklara dels termen, dels den egendomliga blandning av bestämmelser, somingår i västgötalagarnas Rättlösabalk. Något egentligt svar har inte givits. Man har stannat för den otillfredställande översättningen av rättlösa till »laglöshet» och Rättlösabalken till »Laglöshetsbalken». Rättlösa förekommer i lagarnas byalagsavsnitt, som ansetts som »urgammal bonderätt». Det är anledningen till att den hittillsvarande forskningen endast sökt inhemska förklaringar till termen. Projektet »De svenska medeltidslagarna som historiska källor» utgår istället som arbetshypotes från att det huvudsakliga innehållet i de nordiska medeltidslagarna är hämtat utifrån. Rättlösafallet blir en testfråga om detta gäller även de nämnda avsnitten. Frågan är då om rättlösa kan vara en mindre lyckad översättning från latinet. I justiniansk rätt har termen iniuiria dels en allmän innebörd av allt som är orätt, dels används den vid personskador och i formen damnuminiuria vid sakskador. 7 Leges barbarorumär termen mindre vanlig för personskador men förekommer ibland för sakskador, och för ärekränkningar. Också termerna contra legem och iniuste förekommer i dessa sammanhang. I senare tysk rätt finns termerna unrecht och unzucht för dessa brott. I ett par fall finns också termen belagd för rättsvägran. Slutsatsen blir att en god förklaring på den nordiska termen er-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=