RS 11

Elsa Sjöholm Lex Visigothorumoch Lombardan behandlar brand med och utan avsikt. Bränna hö på ängen och brandläggning av kvarn nämns. Västgötalagen har bägge dessa fall och dessutom brand av fiskegård. I VgL I sägs inget om avsikt, i VgL II att det gäller våda.^^ Lex Visigothorum och Lombardan har för trädfällning flera trädslag uppräknade däribland ek. Västgötalagen har enbart ek. Lex Visigothorum skiljer liksomVästgötalagen på äldre och yngre träd. I övrigt finns en del enkla överensstämmelser som gäller skador på kreatur och stängsel. I det ovan behandlade fallet att djur dödar djur återger alla lagarna Pentateukens bestämmelse, att ägaren till djuret som dräpte ska ersätta skadan men får behålla kroppen. Västgötalagen tillägger alternativet, att ägaren till det djur som dödades får behålla kroppen, om han nöjer sig med halvt vederlag. Västgötalagen har en del överensstämmelser med Skånelagen utöver texten i Lex Visigothorum-Lombardan. Dit hör förbudet att rida eller åka över annans åker, rätten att hugga för trasig vagnsaxel samt förbudet att barka annans träd. I vissa lagar är barkning av träd mycket dyrare än huggning.^® Av utrymmesskäl har jag här endast visat överensstämmelsen i själva typen av skada. Men parallellen gäller även reningseden och böterna. Som nämnts har medeltida västerländsk straffrätt samma princip som den mosaiska rätten, att den enskilde är skyldig tills dess att han bevisat sin oskuld. Vid misstanke krävs sålunda alltid reningsed av den anklagade. Edshjälparnas antal bestämdes efter sakens värde, en princip som fastslås redan i Edictus Rothari.^® överensstämmelsen med nordisk rätt gäller även det nominella värdet på böterna. Kontinental rätt har dels ett decimalsystem, där 40- och 80-solidosböterna har en framträdande plats som kungliga bannböter, dels en duodecimalskala, där böter på 1, 3 och 6 solidos är vanliga. Detta är siffror som återkommer i nordisk rätt och som dessutomhänger med i avskrifter långt in i nya tiden. överensstämmelserna med justiniansk rätt framgår av den tidigare lämnade redogörelsen. Här utgår exempelvis dubbel bot vid orätt nekande i samband med egendomsskador, vilket kan sättas i samband med rättlösaboten för rättsvägran. En del andra överensstämmelser i nordisk rätt har jag förbigått här, det gäller exempelvis att brott nattetid och i grupp utgör försvårande omständigheter. Det finns också divergenser. Djur som dräper 146 VgL II U 22. Angelsachsiska lagar skiljer mellan att hugga och att barka träd. Barkning är dubbelt så dyrt. Ine kap. 87—88. Germanenrechte, Band 13, hgg von K. A. Eckhardt. 1958. Att fara över annans åker finns exempelvis i senare tyska lagar som Sachsenspiegel och Riiglscher Landbrauch, His, Strafrecht, 2, 225. Ed. Ro, 359 Liber Pap.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=