Festskrift tillägnadGerhard Hafström 44 tiden som eftervärlden har likväl haft den uppfattningen, att domstolarna dömt alltför milt. Därvid har man dock icke alltid beaktat, att den dåtida svenska processordningen stod på den legala bevisteoriens grund, vilket bland annat medförde, att en domare var förhindrad att på indiciebevisning förklara en tilltalad skyldig även omdomaren blivit fullt övertygad omden tilltalades brottslighet.®" Fersenska mordet är ett av de mörkaste bladen i vårt lands historia. Justitiekanslersämbetets årslånga försök att hävda rättsprinciperna visar emellertid, att det värdefullaste i svenskt statsliv ändock kom till uttryck ehuru icke till verkan. Den undersökning, som det förvägrades Justitiekanslern att verkställa, framstår alltjämt av olika skäl som en angelägen uppgift för den historiska forskningen i dess sanningssökande. (Festskrift för Birger Ekeberg, 1950.) Jfr A. Hemming-Sjöbergs klarläggande framställning i Rättegången mot C. J. L. Almqvist (1929), s. 376 ff. och s. 447.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=