RS 10

Festskrift tillägnadGerhard Hafström 176 Den ursprungliga lydelsen av en av dessa återfinnes i Borgartingslagens kristenrätt. Lagens äldsta bötessystem är den för den fornnordiska kyrkorätten typiska bötesserien 6 öre — 12 öre — 24 öre=3 mark, vilka böter kan ha erlagts i armbandsringar av silver, s. k. baugar. De äldsta flockarna i Tiohäradslagens kyrkobalk innehålla jämte den första delen av Gutalagen de äldsta bevarade fornsvenska lagbuden. f) Beträffande den värendska sedvanerätten med halv gifto- och arvsrätt har uppvisats, att den halva giftorätten gällde enligt Skånelagen i de skånska landskapen, samt att den lagens istadarättsregler antyda att där tidigare också gällt lika arvsrätt. Förklaringen till den lika giftorätten är sannolikt, att i Värend liksom i Skåne icke synes ha utgått någon morgongåva, vilket skedde i riket i övrigt. Då gifto- och arvsrättskvoterna som regel äro lika stora, föranledde lika giftorätt en lika arvsrätt. Det är dock att märka, att —liksom fallet var ännu i Hälsingelagen och Upplandslagen — dotterns arv utgick i omägorna och sönernas i odaljorden. g) Den värendska sedvanerätten är tidigast omtalad i ett diplom från år 1350. h) Den värendska sedvanerätten har tre gånger blivit lagfästad. Första gången genom Karl XI:s brev till Göta hovrätt den 3 september 1685, varvid dess tillämpning inskränktes till sämjedelning, andra gången genom stadfästelsen till 1734 års lag, och tredje gången genom Kungl. Förordningen den 26 juni 1772, varigenom tillämpligheten inskränktes till de fem Värendshäradena. i) Under förarbetena till lagstiftningen om kvinnans lika gifto- och arvsrätt år 1845 åberopades ofta, framför allt av anhängare till lagreformen, den värendska sedvanerätten. j) Ett av den rättshistoriska forskningens viktigaste önskemål är att de äldsta domböckerna från Tiohärads lagsaga befordras till trycket. Till dess så sker har emellertid forskningen ett gott hjälpmedel i Pehr Gunnar Vejdes omfattande excerptsamling med dess utmärkta register. Dessa samlingar har numera förvärvats av Lund universitet. Liksom Tiohäradslagen innehåller rättsregler äldre än i någon annan svensk landskapslag, har lagsagans domböcker bevarat ett rättstillstånd av osedvanligt ålderdomligt kynne. Vid samma tid som de småländska ryttarna kämpade på slagfälten utanför rikets landamäre fortlevde ännu den fornsvenska ättekänslan hemma i bygderna »innan Mjöhult och Mörtlek samt mellan Bråtabäck och Björkö» —i de tio häradenas lagsaga. (Kronobergsboken 1965 — Föredrag hållet i Humanistiska Föreningen Växjö den 13 november 1962 samt — med vissa tillägg — vid Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundets i Lund sammanträde den 9 mars 1964 i samband med överlämnandet av Fil. doktor P. G. Vejdes samling till Lunds universitet.)

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=