Festskrift tillägnadGerhard Hafström 164 Sedan skall man bygga hus på kyrkobolet Det skall vara fyra hus: stuga och härbärge, lada och nöthus Tha seal hws a kirkiu bool göra thet seal wara fiughur hus stuwa oc Åaebergi {h) latha och nöt^ws Med talrika allitterationer beskrives också kyrkans skrud. Thet seal wara calker oc corporale, maessu hakull, thet seal wara waessu book oc maettenae book, 5altaere oc sangbook, maessu saerker, stooll, Äuwthliin oc ^andliin. Ey maa kirkiae /iws/öös wara, höön seal hafwa thry liws, tu altaera liws oc eet font liws Oc seal kirkiae ^lokko hafwa, firi thy hon seal bathe kallae then j stwndae vaeruldenae oc swa aaff Tha staar kirkiae /ukt och /aeaest waente saeae ^ithlae som dotte bondaens Det skall vara kalk och korporale, mässhake, det skall vara mässbok och ottesångbok, psaltare och sångbok, mässkjorta, stola, huvudkläde och handkläde. Ej må kyrkan vara ljuslös. Hon skall hava tre ljus, tvä altarljus och ett dopfuntljus. Därtill skall kyrkan hava klocka, ty hon skall kalla både den, somkommer till världen, och den somgår därur. Då står kyrkan lyckt och låst, väntar sig friare som bondens dotter. I den följande flocken återfinnes bestämmelserna om sockenprästen. Han scall ey wara woorthare eller mandrapaere Han skall icke vara mördare eller mandråpare, ey kirkiu brytaere eller ^losterlöpaere icke kyrkotjuv eller klosterrymmare icke dobblare eller drinkare. ey doblare eller drinkare, ey puto mather eller /^ortkunw renn a then wara icke skörlevnadsman eller skökoman. Ren skall den vara, som skall tjäna Gud. guthisealthiaena Källan till dessa förvisso inte alltför höga kvalifikationer är sannolikt påven Alexander III:s brev (DS nr 54 efter 1164) till ärkebiskopen i Uppsala och hans underlydande biskopar, i vilket påven inskrider mot att sockenprästen tillsattes av lekmännen utan biskopens hörande eller i strid mot hans vilja. Till följd av detta hade det enligt påvebrevet hänt, att flyktande munkar, mördare, personer som begått brott eller var misstänkta för sådant, och personer, som icke varit prästvigda, hade utövat prästämbetet. Det förefaller alltså som om påvebrevets bestämmelser hade i fornsvensk, allitererande språkform blivit infördai kyrkobalken. Den följande flocken, som handlar om kyrkklockorna, bär även spår av lagmannens muntliga lagsaga. Inte mindre än tio satser börjar med ordet nw^ vilket just är ett typiskt inledningsord till de ursprungliga muntliga satserna. Med särskild folklig kraft ljuder förvisso flockens avslutningsord:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=