Tiohäradslagen och Värendsrätten 155 Redan Schlyter® antog, att detta stadgande angick eriksgatan — det antogs innefatta »ett åläggande för dem, som bodde inom de utmärkta gränserna, att deltaga i skyldigheten att vid Konungens ankomst till landskåpet mottaga honomoch såsom gislan åtfölja honompå hans eriksgata». — Holmbäck och Wessén^® har samma uppfattning: »Stadgandet angår eriksgatan . Det hör samman med en numera förlorad konungabalk». Gösta Hasselberg^^ har emellertid framhållit, att denna uppfattning utgår ifrån, att textens ord gilzla rätteligen skall läsas som gisla. Detta är dock ingalunda nödvändigt. Det har nämligen funnits ett fornsvenskt ord gilzla, vilket betyder »att vara gill», dvs berättigad —i detta fall enligt Hasselberg —till böter. Med hänvisning till vårt nuvarande ord rättsgill skulle jag emellertid vilja översätta satsen The seen alle skylde till gilzla oc grutha med orden: »De vare alla rättsgilla och fridsgilla (berättigade till rätt och frid)». Det synes alltså som omhär vore fråga om en sannolikt förkristen tingslysningsformel, med vilken lagmannen i samband med tingets öppnande lyst tingsfrid. Fragmenten Jämte kyrkobalken har till vår tid bevarats fragment av två andra balkar, nämligen dels inledningsorden till Konungabalken dels en förteckning över ett s. k. Landamäri. Sammanhanget är följande. I den medeltida handskriften codex Holm B 100 e, vilken innehåller »bilagor» till en laghandskrift, som 1492 nedskrevs av Älmebodaprästen Laurentius Petri, återfinnes slutet av en gränslista.^- Denna återgives därjämte i följande fyra avskrifter: Den äldsta återfinnes i den s. k. Biskop Brasks handelsbok, (codex A 6), vari den ifrågavarande avskriften utförts av biskop Brasks kansler, Hans Spegelberg. De övriga tre fullständiga avskrifterna är alla från 1600-talet. En av dem ingår i »Rågångsbok öfver Sveriges grentzer» (RA Jur. och kam. * Juridiska afhandlingar 1, s. 14 f., 2 s. 192 f. Ä. Holmbäck och E. Wessén, Svenska landskapslagar, 5 serien, Smålandslagens kyrkobalk (1946), s. 434. “ Saga och sed 1948, Om Smålandslagens inledningsord. —Jfr Folke Dovring, Gilzla oc grutha i Smålandslagen. Arkiv för nordisk filologi 62 (1947). C. I. Ståhle, Den första utgåvan av Upplandslagen och dess förlaga, i Arkiv för nordisk filologi, 1954, s. 142.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=