rotlösa 113 kämpades sålunda målmedvetet de hånfulla reaktionsyttringarna mot den brottslige, vilka just var så typiska för den inhemska rättens rättlösa- föreställningar. Utöver de ovannämnda lagrummen i Västgötalagarna förekommer (firi r^tlösu) även på ett ställe i ögL, nämligen i rubriken till Vådamålsbalken 20. Det är därvid benämning på den processuella tredska att gälda böter, vilken lagen uttrycker med satsen nu will han egh net göra. En liknande betydelse har rättlösa i Skånelagen. Enligt kap. 73^® skulle den som icke ville deltaga i repmätning av byn och vägrat att efter stämning infinna sig på tre ting, böta tre mark till käranden och lika mycket till konungen jore rotlösa, dvs för vägran att ge käranden hans rätt. Om någon arvinge vägrade att på utsatt dag i och för nytt skifte återbära vad han redan tillskiftats, måste han enligt SkL Kap. 19 böta 3 mark till konungen /or<e r^etlösa.*^ En motsvarande betydelse har rättlösa i två lagrum i E Sj L. Enligt 3: är svaranden skyldig att avlägga ed i målet. Om han ej ville net gorne hinum, skulle tingsmännen tilldöma käranden dennes rätt oc konung mugh<e the domte thre marc. for the r^etlose han gor. — Enligt E Sj L 2: SU® hade svaranden i ett liknande fall förlorat sin s.k. manhelgd oc thre marc for the net lös^e han gorth^e hanum. Termen retloza förekommer också i VSj L, Arve og Orbodemaal 111:23. Om en person högg träd i skogen och förde bort det mot ägarens förbud, då förelåg ful retloza. Här är det sålunda tal om en allvarlig kränkning av annan mans rätt.^® I de ifrågavarande lagrummen i ÖgL och de danska lagarna förekommer ordet ra;t i en annan betydelse än den ovannämnda i Västgötalagarna och de norska lagarna. Det betyder nämligen i de förra i stället »det som lagligen bör göras,»®® denuntiatio evangelica i svensk landskapsrätt. (Svensk teologisk kvartilskrift, 1955, s. 201 ff.). « Jfr VSj L 3: 4. Enligt kap. 14 utgick i ett liknande fall enligt en handskrift likaledes 3 marks böter till konungen for retlösse. Jfr ock SkL kap. 83 samt V Sj L 3: 10. ■*" Danmarks gamle landskabslove, bind V, s. 333 f. A.a. s. 163 f. I dansk doktrin är den uppfattningen förhärskande, att rånbegreppet underhand utvidgades »idet man nu under Ran ogsaa medtog andra Handlinger, der var Udtryk for en aabenbar Mangel paa Respekt for en andens Ret. i Sjteland og Skaane anvendtes i adsklllige Tilfxlde — men dog langt fra konsekvent — udtrycket Retloshed {rxtlöse) for denne saerlige Form af Ransforbrydelse.» Se Erik Kroman och Stig Iuul, Danmarks gamle love paa nutidsdansk, bind 3, s L ff (1948) och V. A. Secher. Om Vitterlighed og vidnebevis i den xldre danske proces, I (1885), s. 128 ff. Jfr C. J. ScHLYTER, Samling af Sweriges Gamla Lagar. Vol. 2, Glossarict till östgötalagen, s. 346, och Vol. 13, Ordbok, s. 522 f. 8
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=