Festskrift tillägnadGerhard Hafström 100 värvd. Efterlevande make tager dessutom, i delning med sina barn, en broderlott av den dödas hälft i boet. Denna lott faller dock barnen till, om fadern eller modern, som fått den, går i nytt gifte. Den har således mycken likhet med vår morgongåva. I hänseende till tiden, varifrån giftorätt räknas, stadgar Code Napoleon, art. 1399, att den tager sin början från den dag äktenskapet slutes inför vederbörande ämbetsman. Mittermaier och flera tyska jurister förklara ock, att med giftorätt förhålles efer den lag, som var gällande då gifermålet ingicks. (2. Del p. 912 D. P. R.) Denna grundsats, antagen i all tillämpning av civil lag, synes icke vara ringaste tvivel underkastad —så vida man icke skall sammanblanda giftorätt med arvsrätt, och föreställa sig, att även den förra först uppkommer vid någondera makans död, vilken orimlighet vederlägges dels därav, att giftorätten göres gällande utan dödsfall, så väl vid äktenskapsskillnad somvid boskillnad under äktenskap. Efter vilken lag skulle väl giftorätt vid boskillnad kunna utbrytas, om man ej antoge rättighetens tillvaro från äktenskapets början? Författaren av den PM, vilken blev vägledande för Oscar I:s slutliga beslut, tilldrager sig helt naturligt ett alldeles särskilt intresse. Nils Samuel von Koch (f. 1801, f 1881) hade 1840 blivit expeditionschef i Justitiestatsexpeditionen och tre år senare förordnats till revisionssekreterare. 1844 blev han t. f. justitiekansler och 1848 justitiekansler, från vilket ämbete han 1866 avgick med pension. Han tillhörde den socialliberala kretsen kring Johan Gabriel Richert och var liksom denne ledamot i den s. k. äldre Lagberedningen 1845—50. Han var gift med den begåvade och bildningshungrande engelskan Frances Eliza Lewin, vilkens liberala politiska inställning påverkade maken. I deras gästfria hem i Stockholm umgicks både Erik Gustaf Geijer och Fredrica Bremer, för vilken Frances von Kock betydde mycket och som i sin tur påverkade henne. Ifrån kretsen kring Fredrica Bremer, Geijer och Richert, förmedlad genom von Koch, härrörde alltså den åskådning, somkonung Oscar I gjorde till sin i sitt ovannämnda yttrande i statsrådet 15 maj 1845, vilket i allt väsentligt återgick på den PM, som von Koch skrivit. Enligt KF d. 19 maj 1845 fick GB 10: 2 följande lydelse: »Man och hustru hava giftorätt till hälften vardera i all den lösa egendom, samt den fasta egendom i stad, eller å stadens mark, som de äga eller äga få, så ock den fasta egendom på landet, vilken de i hjonalag avla tillsammans .» Vidare genomfördes flera förändringar av ärvdabalken. Sålunda fick ÄB 2: 1 följande lydelse: »Dör fader eller moder; ärve då son halft och halft dotter». Vidare fick bl.a. ÄB 3:13 följande lydelse: »Skall arv delas emellan flere grenar i en ätt, tage var gren lika lott.»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=