STI R1-: pi:ti?kn ulan tvivel vara av intresse att närmare untlersöka, vilka personliga förbindelsegängar, som funnos mellan domstolarnas språk och litteraturens. Fastställas kan i varje tall, att lagläsarna under impulser Iran hovrätterna lagt grunden till den klassiska domhokssvensUan, vars upphisning och förfall det varit våra dagar förhehållet all heviltna, men i vars skt)la dessförinnan generationer av svenska jurister tillägnat sig fiirmågan att skriva en god, klar och logiskt upphyggd svenska till håtnad icke endast för deras gärning i samhällets tjänst ulan också för deras egen personlighetsdaning. Detta synes icke vara den minsta av lagläsarnas ärestitlar. X K i’ w s FORFATTARSK.VPKT TILL DL YXtiRL DOMARRLCiLLRXA Sedan länge har i vår rättshistoriska litteratur uppmärksammats det förhållandet, att det vid sidan av Olaus Petris domarregler existerar en i åtskilliga handskrifter hevarad annan samling av domarregler från landslagens tid. Dessa sistnämnda domarregler, som innehålla mycket av intresse för kännedomen om underrätlsförfarandet, hava P.KIT utgivits av trycket genom ,1. E. Ai.MQi iST.öi Vem som författat de ifrågavarande domarreglerna framgår icke uttryckligen av tleras innehåll, men detta medger likväl vissa slutsatser heträffande tiden för reglernas tillkomst och författarens person. I dessa domarregler behandlas sålunda hl.a. frågor om fullföljd och underställning från häradsrätterna, utan att Svea hovrätt omnämnes. Med hänsyn härtill få reglerna antagas hava tillkommit före hovrättens inrättande Kil4. Ä amlra sidan återspeglar vad reglerna innehålla om underställning det tillstånd, som rådile under åren närmast före hovrättens tillkomst. De kunna därför icke tänkas vara myckel äldre iin denna. Innehållet i reglerna ger vidare vid handen, att författaren varit förtrogen Doniarcret;k'r fran den yngre landslagens tid ined inledning nch koininentarer utgivna av .1. K. .4i.mqi'ist (11)37). Se i övrigt litteraturhänvisningar a s. 7 ovan. J. E. .4i.mqcist, a.a. s. 10.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=