STIKE PETUÉN 32 haradshovdingai'iia omskiftas, oss ifrån tagen och en annan igen satt, som intet av sakerna vet vad tillförene för lag och rätta avdömt och handlat är, och måste därföre många saker lika såsom mörke uppskjutas ifrån ting till ting, år ifrån år, att ofta dödsmål kommer emellan, så att både släkt och rätt have saken tappt, och en oskyld lätteligen därigenom vinner som ingen rätt därtill haver, häröver vi fattige män och konungens troskyldige undersåter tage stor avsaknad och skade, ja våra barn desslikes efter oss Liknande synpunkter anlades av underlagmannen i Ängermanland Karl Karlsson Burman, då denne 1646 anhöll om Axel Oxenstiernas hjälp till att bliva häradshövding, om häradshövdingeämheten, såsom det vid denna tid ryktades, skulle inrättas även i Norrland. I hrevet härom förmenar Burman, att det »icke kan vara allmogen och landet till någon fromma att ske förbytning med de personer som lag och rätt skipa skole och veta av landsens lägenhet och eljest vana med allmogen att omgå.» Det är emellertid att märka, att hovrättsauskultanterna ej sällan själva stammade från de domsagor, i vilka de sökte att bliva lagläsare. Också kan man finna dem i sina merituppgifter åberopa »infödde nations kunskap». Vidare förekom det även i många fall, att söner till lagläsare av den äldre typen voro auskultanter i hovrätterna. Bland auskultanterna i Göta hovrätt finna vi sålunda bl.a. en son till Nils Eskilsson i Hult, Johan Nilsson, som efter fädernegården antog namnet Hulthenius och vilken slutade som assessor i hovrätten.Ett annat exempel på samma företeelse skymtar, då vi se landshövdingen över Kalmar län Konrad Falkenberg år 1644 vända sig till samma hovrätt med en anhållan, att lagläsaren Hans Mattsson, som av ålder och sjukdomvore barn på nytt, måtte få efterträdas av sin son, vars kvaliteter icke vore hovrätten okända.-^** I fråga om Axel Oxenstiernas lagläsare synes det hava varit .» Hans dotter Elisabctli Hulthenia blev gift med assessorn i Göta Hovriitt Samuel Ehrencrona. Också två söner till dem kommo att tillhöra hovrätten, nämligen advokatfiskalen Gustaf Ehrencrona och assessorn, sedermera landshövdingen friherre Erik Ehrencrona. På motsvarande sätt kunna många andra ämbetsmannasläkter räkna härstamning från lagläsare. Göta hovrätts protokoll den 8 april 1644.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=