RS 1

LAGLÄSAHNA 23 De lycklii^a omständigheter, som låtit så stora delar av Axel Oxenstiernas personliga arkiv bliva bevarade åt eftervärlden ocb som därmed möjliggjorl för oss att få en närmare inblic'k i förbållandet mellan rikskanslern oeb bans lagläsare, bava icke några motsvarigbeler ])å andra båll. Dock synes man kunna antaga, att denna Oxenstiernska brevsamling i någon mån är ty{)isk för bur enligt iildre sed relationerna mellan lagläsaren ocb lians (iverordnade kunde gestalta sig. I vad åter gäller fiirbållandet mellan lagläsarna ocb allmogen, slodo särskilt de äldsta lagläsarna denna nära i levnadsvanor ocb tänkesätt. Det förekom därför också, att lagläsaren med sin lagkunskap ocb skrivförmåga fungerade som bäradsmenigbetens förtroendeman, vilken föirde dess talan inför överbeten. I ett brev 1()13 till Axel Oxenstierna uppger sålunda den flerstädes förut omnämnde underlagmannen i Medelpad Peder Månsson, att det vore en gammal sedvana att lagliisaren »plägar skriva för landet deres klagemål». Man finner också exempel på att lagläsare utsågos till berredagsmän för allmogen.^- En särskilt viktig sida av lagläsarens förhållande till tingsmenigheten är tydligen vad som bar avseende })å uppdelningen av domsmakten mellan lagläsare ocb nämnd. Denna fråga är emellertid av så omfattande natur, att den icke kan behandlas inom ramen för denna upj)sats.^’* De förbållamlen, under vilka lagläsarna ursprungligen utövade sin verksamhet, blevo emellertid, på sätt vi redan sett skymta i brevväxlingen mellan Axel Oxenstierna ocb hans underlagmän, föremål för genomgripande förändringar till följd av hovrätternas tillkomst. Hovrätterna hade nämligen till en av sina främsta uppgifter att utöva en fortlöpande tillsyn ocb kontroll över lagläsarna, vilka voro [)älagda alt för varje år insända sina domböcker till bovriitterna fiir granskning. Fiirutom de ökade krav, som bärigenom kommo att ställas på lagläsarna i fråga om domarnas avfattning ocb utförlighet, innebar den nya ordningen att hovrätterna av lagläsarna fordrade betydligt mera av lagkunskap ocb teoretiska insikter överhuvudtaget än som tidigare 1()72 s. 421. Se N. .Ahm.cm), Standsriksd;i}{ens utdaiiing 1.A92 .Jfr Stche Pethé.v, Häradsniiiniiden \id storlietstidens början. Svensk .Juristtidning 1!)4.A s. 83!).

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=