RS 1

C.KRHAHD HAFSTKÖM 144 intäkter ihoj), men Bengt hade vägrat, att de skulle skiftas. Han hade herövat henne en åker och besått en annan åker med säd. sedan hon l)löjt densamma. Dessutom hade han kört över en åker och förstört grödan. Han dömdes enligt 28 kap. i konungahalken att höta 40 mark. Den 14 jan. lO.'ld anklagades Bengt f()r att hava tagit två skäppland åker från de håda änkorna. Han klandrade den föregående domen och framhöll »a t s a m m e Ä k r e r mä d h a n d h e 1 å go i f o r n o s k i f f t a o c h f ö r fäfott, Och en he;dh Hans GreffAve fijck loff at vphryta åkrerna, tå skulle en af de öde skiffterna hört till Frelsses gården, Thett han dennd gången och icke kunne fulltyga». Det bevisades i stället, att Bengt redan för 12 år sedan tagit åkerstycket och nu ville hava ännu mera. Målet remitterades till lagmansrätten. 4. Den 27 september 1024 hölls i Allbo härad laga häradssyn mellan två skattehemman Ytraön och Låkan i Virestads soc¬ ken.'^^ Det utröntes därvid, att den »rätta stubben» Markus Tursson år 1544 och 1550 fått 'lagafångsbrev' på Ytraön. Del framgick vidare genom gamla mäns berättelser, »såssom och ögonsynligen förfares kan och t het [ =Låkan ~ för 0 0 åhr s e d a n ä h r a f f f o r no s k i f f t o c h h a mh r a, o c h a f f (") d e ma r c k e n b e g y n l t såsom åhr till att se aff the eldste jordehreffuen som finnas i Ytraöön och haffuer icke fått en fottzmon till åker eller engh aff gamble gården Ytraön vthan allena klöffueträdh, och Ytraön haffuer sin gamle grundh hehållen». På ett annat ställe säges, att Låkan »war för mångh åhr sedan funderatt och hygtt på Ytraöns skogh och klöffuaträdh». Nybyggaren Markus Tursson lyckades under sin livstid sätta Låkan i ganska gott stånd. Vid hans död överenskommo arving- .Alll)o härads dombok 27 scpt. 1624, s. 1—6 ' 2. ,Tfr Hyi.tén-Cavai.i.u s, AVärcnd och Wirdarnc, ny iippl. 1922, dl. 2, s. 6.7—66. Han säger där, att \'ärends domböcker om allt gammalt ägoskifte nyttja uttrycket »af forno skift och liambrc». Detta är felaktigt. Den 3 aug. 1671 användes vid Östra Göinge liäradsting »stubben» säsom synonym fiir bördsrätt. Frågan gällde »vem som av stubben född är». Schalling, .Jordfördelning och nybyggesväsende i Skånelanden under dansk tid, s. 16.' —.Jfr ock Konga h:ds db. den 7 april 1624. I ett i Ivungl. bibi. förvarat manuskript har Hyltén-Cavallius liiirvid antecknat: »dårdcn var således ett hackhemman».

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=