GE U HAHD HAFSTUÖM VV2 av (le olika heiiiinanen särskilt tillhöriga odlingar, upptagna j)ä hyns »haininare» ( jfr bynainnet Skållhainhra^. Ovannämnda generella förklaring utesluter emellertid ieke att i vissa fall tegskiften kunna hava uppkommit i samband med arvskiften. Enligt UL ÄB 11:2, liksom enligt DL GB 13 skulle vid skifte av jord »den yngste av syskonen taga sin lott längst i söder, oeb sedan var och en efter som han är gammal, oeh den äldste längst därifrån». Ehuru dessa regler påminna om solskiftets prineiper är det möjligt, att de tillämpats redan innan solskiftet infördes i svearätten. Vad beträffar normen för nyodlingarnas skiftande mellan jordägarna nämnes härom ingenting i landskapslagarna såvitt angår mark utanfcir hägnaden. Angående marken innanför hägnaden inskränkte ju \hnL l^B 21 nyodlingsrätten till byamålel. Enligt VgL;na skulle revning ske mellan åtlingarna. l"rsprungligen torde åtminstone marken utanför hägnaden hava delats i bättre oeb sämre mellan dem, som genom odlingsarbete därtill blivit berättigade alltefter deras nedlagda arbete.'»'^ Mot lagrummens tystnad synes nändigen ieke kunna antagas att byamålet varit normen.’'* Härmed jämföres den för Hammars treding i Trögd av konung Albrekt år Kb")!) stadfästade skogsstadgan, enligt vilken där sedan hedendomen alltjämt rådde den särskilda lagen, att den fattige oeh den rike bonden hade lika rätt till tredingens skog. Xu ifrågavarande skiftesrättsliga regler avvika i princip i flera avseende från solskiftet. Föremål för 'skifte, delning', är endast den uppodlade marken oeh icke som vid solskiftet hela bymarken. Skiftesdelägare äro blott de berörda nyodlarna oeh icke alla delägarna i byn. Xågot bestämt inbördes läge för de genom skiftet uppkomna tegarna är ieke föreskrivet. Slutligen torde delningsgrunden ursprungligen hava varit innehav av nyodlad jord av samma kvalitet oeh ieke som vid solskiftet skiftesdelägarnas andel i byn. Då skiftet sålunda endast beiaörde på byns allmänning, den s.k. hammaren, nyodlad jord, är hammar skif le .Ifr Karl IX:s laijförslaij. BB kap. 2: »Och efter som liuar }(ör arhethe till, sä niuttie oeh arl)cthe sitt till godhe, oeh ther läsfstes toinpt oeh tofjh efter.» 59 Flera exempel från Finland visa. att hävden i de särskilda äkerstyekena »intet ■\varit passad efter hwars oeli ens hyainäl» (Fontell, .Anteekninitar. s. 29).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=