123 HAMAllSKIPT skil'lenas storlek voro beroende av, att ile vid ett oeli samma tillfälle l)livit upptagna till odling. Avgörande för byns indelning i skiften var alltså den naturliga fördelning, som s.a.s. av sig själv npj)kommit därigenom att av byns område det ena styeket efter det andra under riittslig reglering odlades till åker eller röjdes till äng. Knligt Wilbelm Sjögren skulle ^"gL:a giva nyekeln till den riktiga uppfattningen av den från förhistorisk tid gällande ägodelningsprinei}), som utmärkte de germanska iskandinaviska) byalagen. Denna enligt min ujipfattning riktiga iakttagelse kan föras vidare. Den odlingsgång som ovan beskrivits visar enligt sve.dagarna samma bilil st)m enligt VgL:a. Ett skifte av nyodlingarna utanför bägnaden enligt prineij)en »i bättre oeh sämre» mellan nyodlarna, oeh innanför bägnaden efter byamålet mellan samtliga jordägare eller fullsuttna bönder, leder till att byns jord, alltefter odlingsgången fortskrider, blir uppdelad i olika skiften, i vilka flera eller alla byamän tillskiftas en del eller vilka, för att använda SdmL:s termim)logi, delats »til jämföris». Svealagarnas regler för skifte av nyodlingarna äro alltså prineipiellt (överensstämmande med VgL:as odalskifte. (’)gL lämnar ieke lika noggranna regler för nyodlingsrätten. Enligt HB 32 bar en byaman alltid rätt att taga in av byskogen till åker oeh äng, om därigenom ej skedde för stor skada för byn, »ty den bar alltid vitsord, som vill odla». Därest bonden under nyodlingsarbetet skulle stcöta på någons svedjefälla, så skulle denne först få två års skörd av rovor eller råg som lön f{)r sin nuida, varefter skifte skulle ske. »Sedan skall den taga emot marken, som fick den med lott och laga skifte.» Även enligt ÖgL kunde äganderätt uppkomma genom nyodling oeb hävd. Hävdetiden är visserligen väsentligt längre än i svealagarna, men lagen förutsätter det fall, att odlingen verkställts på annan by tillhörig mark. (BB 28:4.) »Rcöjer någon i en annans skog oeb tager in mark till nyodling oeh sätter gärdesgård omkring, så(ian gärdesgård beter rishuvud oeh rånshägnad. Ruttnar den gärdesgården ned oeb ban sätter U[)p en ny, den är också rånshägnad; ruttnar denna ned oeh han sätter upp en tredje eller iinnu flera, då driver ban undan den raka rågången. Alltid då rak rågång oeh laghävdad jord mötas, driver laghävdad jord undan rak rågång.»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=