74 lösa, därest lönskalägret läiljdes av äktenskap.'’' l^etla var ingen ny tanke. På samma sätt hade iinderdomstolarna ibland fcirfarit i praxis,'*’- och 1()42 års lagkommissions förslag var av enahanda innebcird.'’’' 1 en del underställda mål hade både Göta och Svea hovrätt följt samma linje. Under den tid. då lagkommissionens nämnda fiirslag tillkommo — från 1690 till fram på 1710-talet — hade kungl. maj;t tagit ställning till det ifrågavarande spörsmålet. 1 ett brev till Svea hovrätt 20/10 1698 hade kungl. maj;t sålunda beträffande ett mål om en ogift mans lägersmål med sin framlidna hustrus ogifta syskonbarn fiirklarat, att hrottet skulle betraktas som »hinskatäger'> och straffas i enlighet härmed, ».s-rf fromt de eljest icke viljo to<fO voronuon till äkta» (kurs. här).'’'’ Det kan icke råda .SjocaiKN 1\' s. ;u, 438; s. 3(U); \’I .s. 3(51. .Hr koiniuissionens jMotokoll 1(5/5 1690 (Sjöc.ren 1 s. 257(Ti. där nian lör sagda »saklösliet» åberopade, att enligt förslagen till gifterinålsbalk barn i dylik förbindelse voro iikta barn och kvinnan skulle njuta laggifl hustrus rätt (jfr ovan avd. A. 2 not 4). .Tfr ovan avd. A. 4 s. 14 och noterna 6, 30. 32. 33. — Understrykas må även. att tanken i fråga oin fästfolk överensstiimde med 1527 års ordinantia (se ovan avd. .\. 3 s. 5l. .Se ovan denna avd. s. 71 f; jfr iiven ovan ilenna avd. s. 65 f oin det Rosengrenska förslaget. "■* .Se en dom 14/7 1635 av (iöta hovriitt. som regelmiissigt följde samma principer som den iililre bovriitten. I ett mål som hade understiillts hovriitten. därför att det avsåg fjiirde resan mökränkning, förklarade Göta hovriitt beträffande detta lägersmål: »1 i7/ h(in [den ankl(t(/(ide] icke t(i<j(i den senaste till äkta, den han haner loixd äktenskap» etc. ikurs. hiir; Göta hovriitts criminalia från Kalmar liin 1635—.3(5; Riksarkivet). .Ifr om målet förf. i KA 19(54 s. 30. Tyilligen skulle brottet bestraffas, endast oin han icke gifte sig metl kvinnan. — Se vidare -Svea hovriitts resolution 25/2 1653 (Giivlcborgs liinsstyrelse, landskansliet, bref från bovriitten 1648-1(554. Hiirnösands landsarkiv); jfr iiven resolutionen 20/2 1663 |sainma aklsaml., bref från bovriitten 1(558—1(5(5(5). — Den förstnämnda resolutionen finns iiven i Recchius-Palmcrantz’ prejudikatsamling vol. 9 pag. 1003. *■’ Att det sista hiir ifrågavarande förslaget — av .Sjögren beniiinnt års förslag — tillkom på 1710-lalet har visats av lloi.MRÄCK; G.ronhielm och 1734 års lag i Minnesskrift iignad 1734 års lag 1 s. 54 ff. Justitierevisionens registratur 20 10 1(598; .Sc.hmedkman s. 1521. 1 justitierevisioncn (Justitierevisionens protokoll .1. 7 20/10 1(598) upplystes, att kungl. maj:t brukade bifalla dylika mål, fastän konsistorierna hade en annan mening. 1723»
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=