70 man att ingå iiktenskap ined en ofiirlovad jungfru, soin han hade lägrat.'**^ Sammanfattningsvis må understrykas, att det lagfiirslag, i vars utarbetande Karl IX hade tagit aktiv del oeh somhan i allt väsentligt gillade,'^' tog bestämd ståndpunkt för bestraffning av otidigt sängelag i form av höga böter. Att det därvid icke var fråga om att kyrkan skulle få del av dessa biiter överensstämde helt med Karl IX:s uppfattning, att kyrkan på intet sätt skulle ha med världsliga straff alt göra. I detta avseende följde han reformatorernas åsikt om »sine vi corporali». Däremot hade han helt övergivit det betraktelsesätt, som kommit till uttryck i Västerås ordinanlia 1527 om att böter icke borde utgå för otidigt sängelag mellan fästfolk. De på initiativ av Karl IX tillkomna oeh delvis med hans medverkan utarbetade lagförslagen kommo aldrig att leda till nagon ny lagstiftning.'*^ Icke heller i det fortsatta arbetet att fr)rbereda en sådan synas »lagförslagen i Carl lX:s tid» ha spelat någon roll. Lagför-slag i Carl IX:s lid s. 113 f; Kjöllerström: Guds och Sveriges lag s. 1)9; FORF. i K.\ 191)4 s. 28; jfr ovau avd. .\. 4 s. 1.") f. —4'rols niimnda stadgande i kyrkohalken fann man dook påkallat att där liinma föreskrifter för det fall. att äktenskap icke kom till stånd. Mannen skulle då — utom de i giftermålshalken angivna hiiterna. vilka skulle utgå även om giftermål kom till stånd (se texten ovan samt not 32 motsvarighet till den i 1608 års appendix omtalade morgongåvan). Böterna till kvinnan slapp dock mannen erlägga, om han äktade henne. I så fall skulle han dock »förlika sig med fader och moder». Mägrade fadern förlikning, skulle den felande mannen erliigga 40 mark till hospitalet i jfr FÖRF. a.a. s. 29). Därefter följde vissa (ofullständigal stadganden, hl.a. i anslutning till vad som föreskrevs i KrLL. giftermålshalken kap. Ill om kvinnans arvsrätt, då föriildrarna vägrade äktenskap. Fmellertid intogs i Karl IX:s lagförslag pirvdahalken ka]). XXII; Lagförslag i Carl IX;s tid s. 14.0) iiven kap. XVII i KrLL (jfr nedan I-'xkurs 2). Huru stadgandet där om tre-marks-hot för liinskaliiger (»giftomannens ensak») skulle förenas metl ovannämnda föreskrift i kyrkohalken eller med stadgamlet om J)()ter för lönskaliiger enligt giftermålshalken kap. 11, niiinnes icke i lagförslaget. .Se ovan s. 6.). Se senast Herm.vnsson passim. Det må här tilläggas, att om Karl IX:s lagförslag hade hlivit genomfört skulle Strängniisprästerna ha fått sitt önskemål om hestraffning av löuskaläger tillgodosett i jfr ovan avd. .') s. 22 f. avd. .V. 6 s. 37 samt neilan Fxkurs 2 not 61. till kvinnan utge 40 mark (d.v.s. en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=