58 Xågon bestäniiiielse —motsvarande den i stadgarna för prästerskåpet och borgarståndet — om böter för den briid, som efter otidigt sängelag bar kyska brudars skrud, ingick alltså icke i detta prästerliga förslag. Detta är av intresse bl.a. därför, att i prästeståndets förslag till överflödsfiirordning för allmogen på flera andra punkter fnnnos föreskrifter om böter till kyrkan eller om andra kyrkliga åtgärder beträffande den som överskred bestämmelserna.Orsaken till att man på prästerligt häll icke medtog dylika föreskrifter i fråga om allmogens kronobrott framgår icke av handlingarna. Det må emellertid erinras därom, att prästeståndet tidigare gentemot världsliga domstolar hade hävdat att otidigt sängelag föll under de kyrkliga myndigheternas domvärjo och att biiter i dylika fall borde tillkomma kyrkan.A andra sidan hade prästerna sedan länge ansett sig höra få dylika hefogenheter fastställda av överheten.*^ Någon stadga för allmogen av här ifrågavarande slag utfärdades emellertid icke år 1064. Såsom saken sålunda komatt ligga till, blev det i praxis prästerskåpet, som i fortsättningen —liksomi regel tidigare —handlade ärenden om kronobrott bland allmogen. På sina håll kände man sig därvid till en hörjan tveksam, huruvida de ovannämnda överflödsstadgarna. spec, de för prästerskapet, skulle följas.Observeras må då, att de föreskrifter om otidigt sängelag. vilka ingingo i sistnämnda stadgar, icke avsago prästerna själva utan »deras tjänstehjon». Att detta var meningen redan i 1664 års stadga synes mig nppenhart. I 1669 års stadga formulerades föreskriften direkt på detta sätt.^" Det är förklarligt, om prästerna ansågo hestämmelser, som gällde för deras tjänstefolk, tillämpliga även på (ivrig allmoge. Det förekom också (efter 1669), att man på kyrkligt håll direkt fiireskrev. att en person, som hade gjort sig skyldig till a.a. pa.ssini. a.a. s. 103, 2111 l .Sfockholmsriksdagen 166(6; jfr s. 226 (samma riksdag) Jfr ovan avd. 6 s. .')1 och samt s. 44 f (Götel>orgsriksdageii 16.v0—1660). not 72 därtill. Se ovan avd. 6 s. 50. SOderlind s. 18 not 1; jfr niista not. Möjligen var den mindre klara formuleringen i 1(564 års stadga orsaken till den i texten nämnda tvekan hos prästerna. De ifrågavarande av SÖDERi.lND (se föreg. not) anförda exem()len avse tiden före tillkomsten av 1669 års stadga.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=