38 till treskiftes för det han hade belägrat sin fästnu”) fiirrän hnillopet var skett».-'* Xagot lagrumåberopades icke. Möjligen låg till grund för l)eslutet stadgandet i KrLL, giftermålsbalkenkap. II § 3. Att böterna icke —såsom där var bestämt —skidle gå till biskopen utan till treskiftes, hängde väl i så fall samman med att man hade någon föreställning om att biskopsböter icke längre skulle utgå. Men i varje fall hade man glömt att Västerås ordinantia 1527. där delta hade bestämts, dels hade fiireskrivit. att biskopsböterna skidle indragas till konungen —alltså icke gå till treskiftes —dels hade förbjudit att (iverhuvud utdöma biiter i ett fall sådant som det här i frågavarande. Det må dock antecknas, att 3-marks-bot vid denna tid fiirekom i Strängnäs även i andra domar rörande lägersmål. Senare skulle man där i fråga om otidigt sängelag förfara på del sätt stiftssynoderna på 1580-talet hade ansett överensstämma med gällande lag. d.v.s. man skulle följa stadgandet i KrLL. giftermålsbalken kap. III om 20 marks böter. Man dömde sålunda på samma sätt, då sängelaget före vigseln hade skett i »fästning», som då del hade ägt rum i lönskaläger.--’ Även i en del andra domböcker än Strängnäs stads finner man exempel på böter av här nämnda slag. Sålunda omtalas i Vadstena tänkebok år 1004, att en man för »mökränkning» med sin trolovade diimdes till böter, som —med hänsyn till äktenskapet — minskades till 8 mark till treskiftes.-** Striingnäs .stads [tryckta] dombok s. 80 (7/10 1.797). Se ovan avd. A. 4 not 8. —.\tt l)öterna Imrde treskiftas, om de fastställdes med åberopande av giftermålsbalken kap. II, menade Jönkiipings rådstnr;itt, då 4/3 1(),70 (.lönköpings rådsturiitts dombok 16.70, Jönköpings stallsarkivi en man för lägersmål med en »hora» dömdes att böta 3 mark. I fråga om treskiftning av liöterna följde man väl giingse praxis, fastän lagrummet ingenting stadgade härom, men åbero()andet av »det 2. kapitlet i giftermålsbalken stadslagen» var överhuvudtaget underligt. Där fanns ingenting om dylika liöter. .Stadgandet i § 5 om böter vid skilsmässa mellan fästfolk (se ovan avd. A. ;7 not 6,7) var ju icke tillämpligt, och någon motsvarighet till den först i KrLL. giftermålsbalken kaj). 11 J; 3 införda fi'ireskriften om l)öter för otidigt sängelag mellan fästfolk (se ovan avd. .\. 2 och avd. .\. 3 s. 4 f) fanns givetvis icke i stadslagen. Xiiinnda bestämmelse i KrLL i)as.sade fiir iivrigt icke heller in j)å den ifrågavarande förseelsen. Om det senare se ovan avd. .\. 4 s. 12 samt not 7 diirtill. I tom det där omtalade målet 20 10 1632 finns i domboken ett annat mål samma dag, där ilet otidiga sängelaget hade ägt rum »i fästning». Vadstena stads [tryckta] äldsta tänkeböcker s. 364 |U) 12 1604). Lnligt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=