188 Då Prytz berättade, att skarprättaren dagligen besvärade honom med framställningar, gällde saken ingenting annat än skarprältarens önskan att få gifta sig med kvinnan. Knligt vad Prytz omtalade i brev till konsistoriet 27/8 1641 stodo också delinkventerna länge villigt kyrkoplikt (man hade tydligen följt landsh()vdingens råd), men till sist ville kvinnan draga sig nr spelet; skarprättaren och hon hade råkat i gräl och han hade slagit henne. Sedan de hade ftirsonats och dessutom hade förklarat sig villiga all undergå »vidare kyrkodisciplin». underställde Prytz domkapitlet frågan omhur han skidle fiu-fara. Domkapitlet förklarade, att delinkvenlerna ännu en gång skulle stå plikt och därpå vigas den dag Prytz bestämde.^*’ Med vad som här har omtalats om skarprättarens uppträdande då han fullgjorde kyrkoplikten, stämmer — såsom redan ovan har påpekats skildring. Om denna grundar sig på en seiuirc av honom icke uppgiven källa undandrar sig mitt bedömande.^” ickc Helmfrids fort.s. av texten oin luir doinkaj)itlet i här ifråfjavarande fall inedjjav äktenskåpet. Linkiipings domkapitels protokoll (.\. 1: l'ol. l.äl v. \'aL.\) 1'4 1(>41. — Det är oklart, om iiktenskapet kom till ståml. .S:t Olai församlings vigselbok för 1641 och följande år (ti I; 1. \’aL.\i kan ej ge hestiimt besked, då skarj)- riittarens namn icke finns i de ovan citerade akterna. Därest min förmodan i niista not om ban.s namn är riktig, bar vigsel icke skett. l-’örklaringen ;ir kanske då, vad som där omtalas. .\tt samtidigt mer än en skarprättare fanns i staden synes icke sannolikt. Man bar diirför anledning antaga att ett mål år 1641 i Norrköpings kämniirsriitts ocb rådsturiitts domböcker li den förra 13/5. i den senare 7'6, 20/8. 25 8, 7/9; Göta bovriitts arkivi rörande skarprättaren i staden Lars .lonsson gällde samma man som den i Helmfrids framställning omtalade (jfr fiireg. not). Lars .lonsson anklagades för berngång. våld ocb rån. Dä brottet bade begåtts utanför staden, bänsköts det (rådstiiriittens dombok 7/9 1641) till Memmings biiradsrätt, som understälble Göta bovriitt målet. Denna resolverade. att skarprättaren skidle »budstrykas för kåken ocb sedan sitta i fiingelse vid vatten ocb liröd en månad» (Göta bovriitts skrivelse 29 12 1641 till landshövdingen i Östergötlands län bland .Skrivelser frän knngl. inaj:l ocb andra myndigbeter. Östergötlands liinsstyrelses arkiv. Landskansliet. Vol. 122. \’aL.\l. \’id denna tid införde hovrätterna i sina resolutioner alllid ett stadgande om kyrkoplikt. därest sådan skulle fullgöras enligt kungl. resolutionen (v'6 1617 (se ovan Kxkurs 11. Denna resolution avsåg dock endast de fall. då missgärningsmän i st.f. dödsstraff benådades till böter. .Stadgandet var alltså icke lilliimpligt i bär ifrågavarande mål. Hovrättens resolution innehöll ej heller något oin kyrkoplikt. Det iir dock inte omöjligt, att kyrkoherden likväl ålaile
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=