187 Fragan oin skarprältaren iir relevant i fiu'evarande .saininaiihang, darlT)!' att den enligt llelmtrid belyser den skandal Prytz" hirseelse innehar. Det inå då törst konstateras, att i de källor, till vilka llelmt'ri<l har hänvisat, tinns ingenting oni den av honom omtalade hiigst dramatiska episoden, då skarprättaren »stod l)likl». Diiremot innehålla dessa källor vissa uppgilter, som på annat sätt klargtira vad som inträlTade. Det brott, skarprättaren hade begått, då han hade hatt »umgiinge oeh gemenskap» med »l'(")rre skarprättarens kona» och »henne ntan tvivel hävdat» — såsom del hette i Frytz’ hrev till konsistoriet l/lO 1040 betydligt allvarligare karaktär än Prytz' fiirseelse. 1 sagda hrev omtalar nämligen denne, alt han till »ståthållaren», d.v.s. landshövding ,Schering Rosenhane,hade framCört biskopens up[)l'atlvar av ning, att skarpriiltaren borde — bir all han »emot lorbiid tagit» kvinnan st rat tas till livet. Landshövdingen, som förklarade detta »ingalunda efter världslig lag kunna ske», menade att del vore bäst, om delinkvenlerna fingo gifta sig. Lönskaliiger komme de eljest att fortfarande bedriva, oeh en förvisning från staden oeh Hi net tydligen den enda åtgärd som landsh(')vdingen ansåg sig befogad all vidtaga —skidle blott leda till att de ställde till skada på annat båll, »som slika överdådiga giira». Någon närmare uppgift nirande vilket brott del var fråga om liimnas ieke. Klart iir emellertid, alt kvinnan ieke längre var gift med »förre skarprättaren» (obs! förslaget om giftermål) oeh all brottet alltså ieke var hor (för vilket del av biskopen ifrågasatta straffet hade överenssläml med då gällande rätt). Dcmi enda tiinkbara förklaringen till del förda resonemanget om brottet är, all kvinnan var skild från sin förre man oeh alt i domkapitlets skilsmässobeslut —såsom ofta var fallet —visst villkor hade stipulerats för alt kvinnan skulle få gifta om sig (t.ex. att delta ieke fiek ske. så länge den förre mannen levde, eller först efter dispens av domkapitletp’’ i Prytz' brev helte det ju bl.a. att lägersmålel hade begåtts »emot f(')rbud»). Om .Scliering Rosonhane .som landsliövdin}^ i Osterf'iHlaiui so ItEl.MFlun passim. — Boträtfando laiidsliövdiiif^ens iiiijigitt i ott falt sådant som detta se spec. 1034 års regeringsform ij (tIiLni-:BU.\ND s. 21) samt 103.') års landsl)()vdinginslruklion §§ S—11 (.Styffe s. 104 ff). .tfr vad som sedermera stadgades i 1080 års KL kap. XA’I § 0. Se också
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=