RB 9

183 giirder mot hoiiom eller henne med anledning därav nämnas icke i föreliggande handlingar. Viktigare än spörsmålet om »sorgeåret» är emellertid frågan, huruvida lägersmålet ägde riim, innan regeringen hade beviljat äklenskapsdispensen. Därest så var fallet, var brottet nämligen enligt tidens iippfailning incest. Hade saken legat till på detta SiiII —eller en nnders<”)kning hade givit anledning till misstanke att IVirhållandet var detla —skulle ärendet med nödvändighet ha kommit icke blotl under domkapitlets utan även under världsliga myndigheters piåivning. 1 domkapitlets handlingar förekommer ingen antydan om ett dylikt brott. Och i rådsturättens eller kämnärsrättens domböcker finns, såsom ovan har nämnts, ingenting om den Prylzska förseelsen. Icke heller innehåller Göta hovrätts resolutioner någonting om saken.-” Om incest hade förelegat, skulle saken till sist ha kommit under kungl. maj;ts prövning. Säkerligen skulle Axel Oxenstierna, då han 22/8 1640 gav Anders Matsson en frän reprimand för hans åtgöranden beträffande valet av Prytz till kyrkoherde,'*” icke ha underlåtit alt taga upp denna sida av frågan, om misstanke i sagda avseende hade funnits. Med hänsyn till det anförda har man anledning godtaga den enda framställningen i akterna f(')r lägersmålel. Det sistnämnda är den centrala frågan i ärendet. Därigenom avgiires brottets karaktär. Prytz 31 hade vid ett sammanträffande med biskopen omtalat vad som hade hänt, och denne hade rätt honom att i skrivelse till domkapitlet bekänna sin förseelse. Innan han hade hunnit göra detta, fick han från domkapitlet en skrivelse, som förmodligen ålade honom att tills vidare avhålla sig frän att ut(')va sitt ämbete. 1 skrivelse 11/8 1640 redogjorde han för vad som hade inträffat. Sedan han hade erhållit besked om att regeringen hade beviljat äklenskapsdispensen, träffades han och Karin Hansdotter hos en bonde utanbir staden och måste övernatta där på grund av ett d.v.s. Prytz’ egen —om tidpunkten .lag har gått igenom relevanta aktsamlingar i Göta hovrätts arkiv. Helmfuid s. ()0y 1'; se vidare forts, av te.xten. 3* Det följande omtalas i Prytz’ skrivelser till domkapitlet 11/8 1640 och 1/10 1640; se Helmfiud not 245 s. 793. — Domkapitlets skrivelser till Prytz har varken Helmfrid eller jag återfunnit.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=