180 sökan härom heter det i riksrådsprotokollet 18/2 1040: »Disciirrerades om pastoris giftermål i Norrköping, somhegärer sin förra hustrus syskonbarns dotter till hustru, som äro skylde in 2 et 3 gradihiis inequalibus af fini tales. Och var hållet för ett förargeligt exempel, enkannerligen eftersom han är en prästman och intet horde sådana fiirargelser giva, efter sådant äktenskap expresse uti kyrkoordningen förbjudes. Var fördenskull fcir gott ansett, att man däriiver fordrar prästerskåpets betänkande, alt de den casum noga och utan affekt (iverlägga.» Uttalandet om KO lö71 var icke helt korrekt.'^ Visserligen fiirl)jöds där äktenskap »innan femte led», men en dispensnuijlighet stadgades dock. Det hette: »med mindre besynnerlig orsak kan vara på färde, vårföre något må varda någromefterlåtet uti någon av de leder, som icke äro förbjudna uti den heliga skrift,'"^ och rotene icke äro alltför när». Den kyrkliga tolkningen anknöt till de sistnämnda orden.—Att regeringen trots uttalande i rådsprotokollet ansåg dispens imijlig framgår av beslutet alt icke omedelbart avstå framställningen utan remittera denna till priisteståndet. Detta förklarade, alt det ifrågasatta äktenskapet vore av »den natur och kvalitet», att det —om kungl. maj:t så behagade — »kunde såsom dispensahel sak väl vinna sin fort- och framgång».'~ Att prästeståndet skulle ha reagerat på ett helt annat sätt. om frågan hade gällt ett kusinäktenskap, är uppenbart. Regeringen beviljade 11/4 1640 Prytz’ ansökan.'*^ till civilrättens Iiistoria s. 5 ft; jfr även t-NATTlNcacs; Den centrala kyrko- .styrelsen spec. s. 122 ff. .Vngående praxis alt kunfjl. inajrts tillstånd fordrades för äktenskap i ett sådant fall soin det Prytzska se si)ec. a.a. s. 133 f. KO 1571 s. 118. 3. Moseb. 18. .åLMQUIST s. 8 ff. Priisteståndets yttrande har refererats i en knngl. resolution 11/4 1040, som omtalas i forts, av texten (jfr iiven nästa not). Yttrandet hade — enlif’t resolutionen —avj’ivits av »samtliga bisko])ar och niirvarande prästerskap . . . på den riksdag», som hade hållits »i januari och februari» 1040 (jfr ,\unlund s. 225 tj. Riksregistraluret 11.4 1040; Helmfrid not 145 s. 793. Knligt den kungl. resolutionen hade beslutet fattats »efter långt och noga överväganile». —Prytz hade i en av sina inlagor till domkapitlet (17/9 1039; Linköpings domkapitels arkiv E. IV, vol. 170. \'aL.\) hävdat, att intet hinder mot hans tilltänkta iiktenskap förelåg vare sig enligt viirldslig eller gudomlig rätt.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=