168 mål. som kommo under prövning av Svea hovräll, synes emellertid denna —senast från mitten av 16()0-talet —beträffande sistnämnda brott ha följt principen om böter även för kvinnan. 1 allmänhet utdömdes också, då lägersmål ägt rum med »kränkt» kvinna, böter för mannen enligt bestämmelserna ommökränkning och för kvinnan enligt praxis rörande dylika förseelser. Meit konsekvent skedde detta dock icke. I ett ärende år 1662. vilket Svea hovrätt refererade till kungl. maj:t, uttalade hovrätten, att tre-marks-bot icke borde utgå; mannen skulle vid första resan alltid böta 40 och kvinnan 20 mark.^^ Men icke blott tidigare utan även senare fastställde hovrätten understundom böterna till tre mark eller tre daler, då kvinnan icke var mö.^^ Uppfattningen att i sistnämnda fall lägre böter skulle utga än vid mökränkning delades av 1642 års lagkommission, som dock icke följde underrätternas praxis i fråga om storleken av biiterna. Ihiligt kommissionens hirslag skulle mannen »böta fjärde parten kom till uttryck i en dom av den förra år 1636. I ett liknande mål som de förutnämnda dömde Göta hovrätt (5/5 1636) endast för horshrott: den gifte mannen till 80 och den ogifta kvinnan till 40 dalers böter (Göta hovrätts criminalia, Kalmar liin. 1635—1636, Riksarkivet, där häradsrättens dom —.\sholand härad 23/5 1635 —finnes som bilagai. Slutligen må här erinras om alt även i det Rosengrenska förslaget, där KrLL, giftermålshalken kap. III i huvudsak kom igen (Lagförslag i Carl IX:s tid s. 304 f; jfr ovan avd. A. 8 s. 66 med not 16), ingick en bcstiimmelse om höter vid enkelt hor mellan gift man och okränkt kvinna för såväl horet som mökränkningen (a.a. s. 312). Om Svea hovrätts framställning 14^3 1662 och kungl. maj:ts beslut med anledning härav se Svea hovrätts referendhok 1636—1667 fol. 172 f —avskrift i Becchius-Palmcrantz’ prejudikatsamling vol. 9 pag. 1009 ff. — samt Rådsprotokoll (Frank) 14/3 1662; Schmedem.an s. 319. Uppgifterna i referendhoken och hos Schmedeman äro ej helt korrekta. Beträffande tiden före 1662 må som exempel anföras, att Svea hovrätt i resolution till Jönköpings rådsturätt 1628 förklarade, att böter i mål av sagda slag skulle utgå med 3 daler (se ovan avd. A. 6 not 45); att böter — tidigare angivna i mark —vid denna tid ofta utdömdes i daler se ovan avd. A. 5 not 63. — Vad angår tiden efter 1662 må påpekas, att Svea hovrätt år 1685 fastställde en dom, enligt vilken böter skulle utgå med tre mark »för lönskaläger med en förkränkt» (Becchius-Palmcrantz’ prejudikatsamling vol. 9 i)ag. 1011; den sida i hovrättens protokollshok — fol. 482 — vartill härvid hänvisas, saknas där).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=