138 Det är naturligt, alt även Lunds domkapitel i sitt ullålande åberopade de danska bestämmelserna, vilka ju hade varit gällande i stiftet ända till 30 år tidigare.Däremot nämnde Lundakapitlet ingenting om stadgandena i Kristian V:s Lov.'^" Bakom alla de förda resonemangen låg den —i utlålanilena i allmänhet direkt angivna —uppfattningen, att en präst, som hade att ingripa mot ett otukligt leverne hos åhörarna, själv borde föregå med gott exempel. Eljest satte han >'både sig och ämbetet samt själva Guds ord i förakt» —för att citera Karlstads domkapitel. Utomde ovan anförda argumenten för att präst, som hade gjort sig skyldig till otidigl sängelag. borde undergå någon form av bestraffning utiiver de i KL stadgade böterna, framfördes av Abo domkapitel en motivering av helt annan natur. Det hette: »Såsom genom det att kyrkoherdar och kapellaner i sin ålder och sjukdom få taga andra präster till sig efter kyrkoordningens kap. 24 § 29 och änkorna måste i de sig birunte nådår skaffa prästmän, som tjänsten fiirestå, sä (jiocs för dcttd ståndet ofta tillfälle till sådan otidighet [otidigt sängelag]; tg är av nöden, (dt den med skarpare medel än eljest förekommesy> (kurs. här). Även om det är biga troligt, att otidigt sängelag var vanligare bland präster än bland andra, skulle det ha haft sitt intresse all veta, hur vanlig företeelsen var. flerdaminnena lämna dock icke material för en bedömning härav. Domkapitelshandlingarna kunna icke giva upplysningar därubiver. Antalet där förekommande fall är, såsom ovan har nämnts, icke stort. Beträffande de av konsistorierna framförda argumenten må slutligen påpekas, att domkapitlen i Abo och Lund opponerade sig emot att den i de kungl. remisskrivelserna omtalade kungl. resohitionen 12/10 1695 till magistraten i Beval skulle vara tillämplig i söner att söka säng samman, förrän kyrklig vigsel hade ägt rum; jfr KL l()8t) kap. XV § 17 (se ovan s. 03). Se ovan avd. B. 2 s. 117. Det kan ha sitt intresse, att man i kansliförteckningen på upi)gifterna i domkai)itelsyttrandena (se ovan not 481 väl medtog den icke helt relevanta liänvisningen i Karlstadsullåtandet till bl.a. Carpzow.s arb. men ieke det mycket viktigare i)åi)ekandet om danska bestämmelser. Var det år 1713 icke oi)portiint att hänvisa till dansk lagstiftning?
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=